Hon samlar för att minnas

Gunnel Svensson vill inte att orden från hennes barndom ska falla i glömska. Därför samlar hon på östgötska ord, ramsor och talesätt åt sina barnbarn.
För henne har samlandet blivit ett sätt att minnas den tid som varit.

Foto: Fotograf saknas!

norrköping2001-09-28 04:00
De sitter prydligt insatta i en pärm, sida upp och sida ner med östgötska ord. Hemma på gården i Skönberga i 1930-talets Östergötland pratade Gunnel Svensson bred dialekt.

-Nu använder jag bara orden när jag pratar med de som kan dem. Annars måste jag stå och förklara, säger hon.
Det är nästan 40 år sedan hon på sin skrivmaskin knackade in de första orden i pärmen. När hennes söner började på läroverket i Norrköping tog samlandet fart.
-Jag tänkte att nu glömmer de bort östgötskan, så då började jag samla.
Nu består samlingen av 470 ord, 160 talesätt och ramsor, 37 ordstäv, över 100 ordspråk och 70 gåtor. Gunnel Svensson minns dem alla från sin barndom och skriver ner dem så fort de hon kommer ihåg något nytt. För alla utom den inbitne östgöten är många av orden omöjliga att förstå. De speglar livet på landsbygden.
-Vi hade andra namn på djur och växter. Det är väldigt roligt.
<br><span class=MR>Sjökalvar i vattnet</span>
På ängarna i Skönberga växte inte gullvivor, smörbollar och midsommarblomster utan yxlägge, bullerblomster och oxöga. I vattnet flöt inte maneter utan sjökalvar. I skogen sjöng inte taltrastar och pilfinkar utan täklingar och klödra.
På somrarna hivade Gunnel dricksvatten från en källa. Hon minns att hon var tvungen att använda en sil för att få bort alla krutmaskar.
-Jag begrep lång efteråt att det var ordet för mygglarver. Det bara kryllade av dem på silen, säger hon med en rysning.
Hennes farfar Albin Ionzon, född 1864, bidrog med många besynnerliga uttryck.
-Det var ett ord jag aldrig hört någon annan än farfar säga. Han kunde komma ner på morgonen och säga "jag har så ont i häskiljera".
<br><span class=MR>Berättade historier</span>
Långt senare dök ordet upp igen. Gunnel, som släktforskar, satt och läste Hammarkinds domböcker från 1658. I en av dem beskrevs hur en man blev knivhuggen i "häradsskiljerna", det vill säga axlarna.
-Det var 300 år sedan men det levde kvar i farfars vokabulär.
Hennes farfar berättade också många historier och kunde mängder med talesätt som nu finns med i hennes samling. Den som ligger och äter, får sitta och dö, kunde han säga.
-Jag tror att många gamla talesätt var till för att uppfostra barn och tjänstefolk.
<br><span class=MR>Hör farfars röst</span>
Gunnel och hennes tre syskon fick inte räcka ut tungan för då kom fåglarna och hackade i den. Pigorna fick inte lyfta på spiselringarna för att kasta soporna. Då luktade det lata pigor.
Samlandet har blivit ett sätt för Gunnel att minnas gamla tider.
-Jag ser huset, gården och människorna framför mig. Jag ser farfar och hör hans röst. Som vi levde på den tiden är så olika från nu. På gården bodde farfar, fyra barn, mamma och pappa, piga, stalldräng och lagårdskarl.
-Har man bott på landet i 70 år känns det konstigt att flytta in till stan.
Hela samlingen finns numera avfotograferad på institutionen för språk och kultur på Linköpings universitet.
-Det var ju fult att prata östgötska förr men nu har intresset vaknat, säger Gunnel.
Samlingen är nästintill komplett. Men då och då dyker gamla uttryck upp i minnet.
-I förra veckan kom jag på ett talesätt: Det ljusner för mera regn.
-Det är roligt att ha det kvar, för mina pojkar och barnbarn.
Fotnot: Det här är femte artikeln i vår serie om samlare. Tidigare artiklar har varit publicerade 4/9, 11/9, 21/9 och 25/9.
Ord som har med människor att göra:
bladdertacke: skvallerkärring
durre: supa
hörk: mallig
jänke: flytta på sig
maduske: otrevlig kvinna
rammelbuljong: stryk
ravalsker: rövarhistorier
sillmjölke: omanlig
roke: oföretagsam
härke: patrask, pack
Djur och växter:
frat: knott, mygg o dyl
pipper: huvudlöss
gullhöne: nyckelpiga
sossa: sugga
prästnacke: baldersbrå
gröt och mjölk: mandelblom
oxöga: midsommarblomster
bullerblomster: smörbollar
yxlägge: gullviva
mormors glasögon: humle-blomster
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om