Mötet mellan det gamla och det nya – då och nu, om man så vill – fängslade den klassiska NT-signaturen Gerd Axelsdotter när hon rörde sig i kvarteren runt Garvaregatan våren 1969. Hon mötte de starka kontrasterna mellan det slitna och det moderna och blev tillräckligt påverkad för att en skriva en lång brandartikel till försvar för det nedgångna huset på Garvaregatan 22.
Ett hus som är borta sedan länge. Ännu en del av centrala Norrköping som bytt skepnad.
Gerd Axelsdotter vässade pennan och skrev:
"Stå en dag på Vattengatan i dess lutning ned mot Garvaregatan. Sällan upplever man en sådan kontrast mellan nuet och det förgångna som där. Modern ändamålsenlighet i stolta, rena linjer i de vita kuberna vid Strömmen. I närheten ligger ett gammalt hus. Också det har renhet i byggnaden. Det brutna taket ger en viss förnäm stil. Men förfallet av den gamla gården Garvaregatan 22 är fullständigt. Här var på nedre botten inrymt ett nykterhetskafé. Övervåningen bestod av bostadslägenheter.
När ett hus ryms ut och människorna flyttar, förvandlas allt. Borta är det försonande drag av mänsklig värme, som mitt i misären tog sig uttryck i fönstrens krukväxter. Människans lust att pynta visade sig på gårdssidans pyttelilla blomsterrabatt med påskliljor eller i vårdandet av en syrenbuske, planterad en gång för länge sedan. Nu har förstörelselustan hos omkringboende tagit ut sin rätt. Inte en ruta finns hel. Ett hus borde inte få bli så förnedrat och avklätt".