"Hotbildsanalys inte så kvalitativ"

Det menar Elisabeth Massi Fritz, advokat specialiserad på hedersmord och andra hedersbrott.- Att det är många är inget skäl att avslå en ansökan. Samhället har blivit tuffare med grövre brott och fler utsatta personer. Det är inte bara de som är utsatta för direkta hot som kan behöva skydd. En sekretessmarkering kan göras i förebyggande syfte, för personer som arbetar inom rättsväsendet till exempel, säger hon.I onsdagens NT berättade Lotta (fingerat namn) om hur rädd hon är för att skattemyndigheten ska häva hennes och barnens skyddade identiteter som de haft i tio år. Känner sig inte säker
Lotta är övertygad om att hennes förre detta man söker upp henne om han får veta var hon finns. Polisen anser inte längre att det finns någon hotbild mot Lotta och barnen.Elisabeth Massi Fritz säger att det kan ta mycket lång tid innan ett hedersrelaterat hot verkställts. Hon har varit med om fall där det dröjt tio, femton år.- Tiden ska inte vara avgörande när beslutet tas. Man måste fråga sig varför man vill ta bort en sekretessmarkering för en kvinna som levt med det under så lång tid. Det innebär en stor risk och händer det något går den skadan aldrig att reparera. Subjektiv bedömning
- Man ska komma ihåg att handläggaren hos skattemyndigheten gör en subjektiv bedömning och att det inte alltid är så hög kvalité på den hotbildsanalys som görs av myndigheterna. Beslutet om sekretesskydd eller inte fattas utifrån, menar Elisabeth Massi Fritz.

"Hotbildsanalys inte så kvalitativ"

Samtidigt som antalet personer med skyddad identitet har ökat kraftigt under de senaste tio åren har ifrågasättandet av dem som söker skydd också ökat.