"I särskolan är alla lika mycket värda"

-Jag skulle känna mig så ensam, säger Julia Angner när hon försöker tänka hur det skulle vara att gå i vanliga grundskolan igen.
Särskolans vara eller inte vara utreds just av en kommitté tillsatt av riksdagen.
Eleverna i särskolan har bara blivit flera. I Norrköping är ökningen drygt 30 procent på tio år.
Jan Andersson som är rektor för träningsskolan i Norrköping vill lägga ner särskolan.
Elever på särskolans högstadium på Ektorpsskolan vill ha den kvar.

Kerstin Elg vill gärna ha mera samarbete mellan grundskolan och särskolan, men en sammanslagning tror hon inte att tiden är mogen för.

Kerstin Elg vill gärna ha mera samarbete mellan grundskolan och särskolan, men en sammanslagning tror hon inte att tiden är mogen för.

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2002-06-03 04:00
Julia går i högstadiet på Ektorpsskolans särskola och här trivs hon. Här har hon sin bästis Mia Nersing.
-Jag älskar Ektorpsskolan, säger Mia.
-På min förra skola var det för stökigt, säger Julia. Det är lugnare här.
-Jag hade svårt med matte och jag skrev inte så bra. Här har jag fått mer hjälp. Det går mycket bättre nu, säger Mia.
Hon berättar att det var pirrigt när hon skulle börja på Ektorpsskolan.
-Jag tänkte att "tänk om jag inte får några kompisar". Men det var fel.
Arbetsdagen har nyss börjat.
I sal 21 går Kerstin Elg igenom med sin klass precis hur dagen kommer att se ut.
-Struktur är viktigt för eleverna, förklarar hon. Det ger trygghet att veta vad som ska hända.
<br><span class=MR>Matte och svenska</span>
Den här dagen är det matte, svenskboken och Sveriges landskap som gäller.
I klassen finns elever som inte kan läsa och det finns elever som lätt läser en bok i veckan. Var och en arbetar med sitt.
Ett par av killarna räknar ihop pengarna som elever fick ihop under soarén för föräldrar kvällen innan. Över tusen kronor blev det. Soarén gick bra, tycker de.
För ett par dagar sedan såg flera av eleverna i klassen ett TV-program om särskolan. De vet att särskolans framtid diskuteras.
De elever vi pratar med har alla gått i vanlig skola, men bytt till särskolan. De kan jämföra hur de har haft det.
De berättar alla ungefär samma sak.
Det gick rätt bra i början, men blev svårare vart efter. De kände sig ensamma. Några kände sig mobbade.
-Det gick bra på lektionerna. Det var rasterna som var problemet, berättar Emma Jonsson.
-Jag hängde inte med i ämnena och så blev man mobbad. Jag vågade inte gå till skolan på mornarna, berättar Frida Samuelsson.
<br><span class=MR>"Här är alla snälla"</span>
I särskolan är det bättre tycker de.
-Här är alla snälla. Alla är lika mycket värda. Så var det inte i den andra skolan, säger Frida.
Hon försöker tänka sig hur det skulle vara om hon kunde ha fått mer hjälp i grundskolan och inte blivit mobbad.
-Särskolan borde vara kvar ändå, kommer hon fram till. Den är ett sätt för eleverna att få vara trygga.
-Man får lätt kompisar här och det är bra fröknar, säger Emma.
Björn Larsen tycker också att särskolan bör vara kvar.
-Ja helst, säger han. Så att de som har lite problem kan få lite mer hjälp än i en vanlig klass.
Men det är inte bara hjälpen det handlar om.
-Man får fler kompisar och mer kontakt med människor här, säger han.
Kerstin har varit kontaktlärare och åkt ut till särskoleelever som går i en vanlig skolklass. Det är rätt vanligt att elever gör det något eller några år i början.
Hon berättar att det finns några få elever som går i vanlig klass hela grundskolan ut. Det vanligaste är ändå att eleverna byter i sexan-sjuan. Mycket handlar det om det här med kompisar, tycker hon.
Mycket har ändrats sedan Kerstin Elg började arbete i särskolan 1974. Då var den en isolerad enhet bakom stängda dörrar.
<br><span class=MR>Gemensamma temadagar</span>
Nu är dörrarna in till särskolans lokaler på Ektorp öppna. Särskolans arbetslag är ett arbetslag som andra på skolan. Särskolans elever har sin representant i elevrådet. Det ordnas gemensamma temadagar och Kerstin berättar om en volleybollturnering.
I höst ska skolan byggas om och hon hoppas att särskolans lokaler sprids lite i byggnaden då.
-Så att våra elever får röra sig mer i skolan, säger hon.
Hon berömmer de andra eleverna på skolan. De är justa mot särskolans elever.
Men hon vill ha kvar särskolan som egen skolform.
I särskolans grupperna hjälper de äldre eleverna de yngre att få ett medvetande om sitt handikapp samtidigt som de får en känsla av att de duger.
Kerstin tycker att samarbetet mellan särskolan och grundskolan blir allt bättre. Men att bryta upp allt och göra en enda skola av det:
-Det tror jag inte tiden är mogen för, säger hon.
<br><span class=MR>"Integrering en segregering"</span>
Per Enstedt är slöjdlärare på Ektorpsskolan och har både särskolans klasser och vanliga grundskoleklasser.
-En fullständig integrering ser jag som en segregering, säger han.
Han tror att särskolans elever skulle känna sig ensamma och utsatta. Kanske deras föräldrar också om de är ensamma i klassen om att ha ett barn med utvecklingsstörning.
-Acceptera att människor är olika, säger han.
Enligt skollagen är särskolan till för barn med en utvecklingsstörning, barn som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt hinder på grund av hjärnskada och barn med autism eller autismliknande tillstånd.
Särskolan har samma läroplan som den vanliga skolan, men egna kursplaner. Målen anpassas efter varje elevs förutsättningar.
Barn kan tas emot i särskolan efter att en psykologisk, en medicinsk, en pedagogisk och en social utredning gjorts.
Särskolan är uppdelad i grundsärskolan, träningsskolan och gymnasiesärskola. På träningsskolan går barn med svårare funktionshinder.
Grundsärskolan och träningsskolan är nio eller tio år. Grundsärskolan i Norrköping ligger utspridd på olika skolor och tillhör respektive skola. Träningsskolan är ett eget rektorsområde.
Gymnasiesärskolan är fyraårig. I Norrköping har eleverna möjlighet att välja mellan en rad olika gymnasieutbildning. En ny omvårdnadsutbildning planeras i samarbete mellan De Geergymnasiet och Thapperska gymnasiet.

<b>Siffror till särskolan</b>
Mellan läsåret 92/93 och 99/00 ökade antalet barn i särskolan med 50 procent i Sverige i genomsnitt. I Norrköping var ökningen 32 procent.
I Sverige är nu 1,2 procent av en årskull inskrivna i särskolan. I Norrköping är siffran 1,18.
I Norrköping finns det här läsåret 118 barn i grundsärskolan, 75 barn i träningsskolan och 116 elever i gymnasiesärskolan. 32 av eleverna i grundsärskolan går i en vanlig grundskoleklass. Det kallas att de är individintegrerade.
Kostnaden för en särskoleelev i Norrköping var år 2000 162500 kronor (kostnader för skolskjuts och lokaler tillkommer) och motsvarande siffra för en grundskoleelev var 38000 kronor.
Lärartätheten på grundsärskolan i Norrköping är nu 23,3 lärare per 100 elever. I grundskolan är lärartätheten 7,8 lärare per 100 elever.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om