"Ibland fikar vi, ibland röker vi på"

Micke är en av alla ungdomar i Norrköping som röker på då och då. Han är en av de 160 000 ungdomar i Sverige som enligt CAN:s undersökning har använt narkotika under 2003. Han är en av 19 000 ungdomar som använt narkotika den senaste tiden.
- Jag röker på några gånger i veckan, säger Micke. Men jag är ju ingen missbrukare för det.
Micke röker hasch och marijuana. Sen händer det ju ibland att det blir någon skunk, som är starkare. Skunk finns i flera varianter och är ett samlingsnamn för marijuana doppat i thc.
- Det handlar om att sköta det på en lagom nivå. Jag skulle aldrig ta LSD eller amfetamin, det är riskabla droger. Då har man problem.
Micke är 20 år och går sista året på gymnasiet. Steget till att testa första gången var inte stort. Han var 16 år och det var sommaren efter nian. Han och hans kompisar rökte en bong, ett slags vattenpipa. Sedan dess har han rökt på regelbundet som ett alternativ till att dricka alkohol och som ett sätt att umgås med sina kompisar.

Blir lugn och fnissig
- Ibland fikar vi, ibland tar vi en öl, ibland röker vi på. Varför? För det är som att dricka men man blir lugnare och samtidigt fnissigare. Man skrattar och kan ge sig in i totalt meningslösa diskussioner.
Vi möts på ett café i centrum. Han släntrar in och ser ut som vilken ung kille som helst. Han är ingen värsting eller pundare. Hans klädstil är modern, frisyren likaså. Rufsigt hår, jeans och collegetröja.
- Många runt omkring mig röker på. Ungefär hälften av mina kompisar gör det då och då.
Han skrattar när jag frågar om han tycker att han är en missbrukare. Han har inga problem. För honom är 1-2 gånger i veckan lagom att röka på, men, som han säger, han skulle ju inte heller dricka alkohol 4 gånger i veckan.
- Röker man dagligen är det precis som om man skulle dricka dagligen, det är för mycket. Då har man ju dålig självdisciplin och har förlorat kontrollen.

Marijuana och alkohol
Han återkommer ofta under vårt samtal med att jämföra marijuana med alkohol. För honom är båda två likställda droger och båda borde därför vara lagliga.
- Majja och alkohol är ju precis likadant, hasch är lite starkare. Det finns de som röker ett paket cigaretter om dagen eller dricker sig fulla varje helg. Egentligen är det ju ingen skillnad och därför borde marijuana vara legal.
Micke tycker att folk inte ser vilken dubbelmoral de har. Föräldrar kan låta sina barn dricka alkohol och röka men inte ta droger.
- Det skulle bli mer socialt accepterat om majja var legalt. En som röker på ibland är ju ingen pundare. Jag är ingen värsting, inte heller mina kompisar. Vi är ju som vilka som helst.
Han har sett hur liberalt det har blivit de senaste åren, att allt fler röker på runt omkring honom, men även testar tyngre droger. Ecstasy är en av drogerna som blivit allt populärare och Micke skulle kunna prova någon gång - under kontrollerade former. Men han skulle aldrig testa tyngre droger, vid ecstasy går hans gräns.
Att få tag på drogerna är inget problem utan är enligt honom "sjukt lätt".
- Det är hur lätt som helst att få tag på drogerna. Jag har två langare i 25-årsåldern som jag går till. Alla vet i dag vart de ska vända sig.
- Att många sen provar tyngre droger också, beror på att det är illegalt och att man måste röra sig bland skumma typer för att få köpa. Om majja var legalt skulle man inte behöva röra sig bland langare.
Jonas har amfetamin som sin drog. Han hade gränser, precis som Micke tycker att han har sina. Jonas var motståndare till droger och skulle aldrig ens testa, eftersom han hela sitt liv varit omgiven av droger.
- Jag började när jag var 18 år och var på ett hem som jag blivit skickad till eftersom jag gjort en massa brott.
Första gången var det hasch och att han testade berodde på grupptrycket, han ville känna mig häftig.
En tid senare kom vännerna från hemmet på besök hemma. De berättade för Jonas hur bra man mådde av amfetamin, så han testade i sitt badrum.
- Då snortade jag för första gången. Och det var ett lyckorus som var hundra gånger starkare än vad kompisarna sagt. Jag fastnade direkt.
Till skillnad mot Micke är Jonas killen som saknade något i sitt liv.

Inget lyckligt liv
- Jag hade ingen lycka i livet, allt var jobbigt, allt var kaos. Så jag började använda amfetamin varje dag. Jag mådde jättebra, förutom att polarna försvann och jag hoppade av skolan. Jag tyckte inte att jag var någon missbrukare utan kunde sluta när jag ville.
Han är en ung kille som ser bra ut, men rastlösheten kryper i kroppen på honom. Han kan knappt sitta stilla på sin stol. Han berättar om första tiden med amfetaminet, hur det åt upp pengarna. Han började injicera drogen. Inbrott och fängelser har präglat hans liv.
- Jag har alltid tyckt det varit positivt med droger, men det förstör ju så mycket. Man blir kriminell, man sabbar skolan och den sociala biten.
Egentligen har han länge velat lägga av och börja studera, men suget är starkt. Han har åkt in och ut på LVM-hem, som han blivit tvångsplacerad på enligt LVM, Lagen om vård av missbrukare. Men då har han inte velat sluta och därför har det inte gått.
- Jag har alltid haft svårt att lägga ner, det är inte min grej. Jag vill ha amfetamin varje dag, flera gånger. Jonas fortsätter att missbruka droger. Men han är trött på det. När vi träffas har han inte tagit något på en månad. Frågan är om det ska bli två.
- Det finns tre vägar för missbrukare: institutioner, fängelser och döden. Jag tycker det är för jävligt att det är så lätt att få tag på droger som det är i dag.
Jonas är stolt över sig själv, över att han har hållt upp en tid nu. Han drar i kepsen och berättar att han har fått nog.
- Ska jag vara ärlig så mår man inte riktigt bra av amfetamin. Jag hoppas kunna vara drogfri nu, det är ju fint väder och allt. Men jag kan inte lova något.