Inget extra statligt stöd till friskolor
Friskolorna i Norrköping får inte någon del av årets Wärnerssonpengar, det extra statsbidraget till skolor.Kommunen har inte ens frågat friskolorna om deras behov av personalförstärkningar.
<p><b><font size="2">Inte till friskolor</font></b>
Det tolkades i Norrköping som att pengarna inte kunde gå till friskolor. I kommunen går ungefär fyra procent av alla elever i en fristående skola.
Det extra statsbidraget till skolorna, de så kallade Wärnerssonpengarna, beräknas på antalet barn och ungdomar mellan 6 och 18 år i varje kommun, oavsett om barnen går i kommunens egen skola, en fristående skola eller en skola i en annan kommun.
<p><b><font size="2">Höja personaltäthet</font></b>
För Norrköpings kommun handlar det som mest om 13.5 miljoner för det läsår som just ska börja. Pengar kan sedan sökas ytterligare fyra år. Läsåret 2005/2006 kan Norrköpings kommun få som mest 67,6 miljoner kronor extra till skolan.
Pengarna ska användas till att höja personaltätheten i skolorna. Varje kommun ska analysera behovet och därefter söka pengar hos Skolverket.
Men när Norrköpings kommun skulle analysera behovet av personalförstärkningar var det bara kommunens egna skolor som tillfrågades om sina behov, inte friskolorna.
En kommun är ansvarig för att alla elever får en god utbildning, säger Anna Barkman, undervisningsråd på Skolverket.
Därför ska också friskolorna finnas med i den analys av verksamheten som kommunen ska göra.
Också friskolor ska kunna få del av pengarna om kommunen bedömer att de har behov av det.
Vi har inte tolkat det så eller förstått det så, säger Lars-Inge Axelsson.
Mitt i sommaren skickade Skolverket ut ännu en skrivelse där det särskilt stod att också friskolor kunde få del av pengarna.
Det är ju det naturliga. Det är ju våra barn som går där också, säger Lars-Inge Axelsson.
<p><b><font size="2">Samarbete krävs</font></b>
Men han förklarar att det krävs ett politiskt beslut i humanistiska nämnden för att också friskolorna ska få möjlighet att redogöra för sina eventuella behov av personalförstärkningar.
Det kräver ett fördjupat samarbete med friskolorna, konstaterar han. De måste redovisa sin personaltäthet och sina behov.
Kommunens ansökan för läsåret 2001/2002 måste vara inne hos Skolverket senast 1 september. Därför hinner friskolorna inte komma med i årets ansökan även om någon av dem egentligen borde finnas där.
Jag tycker inte det är en så svår situation ändå, säger Lars-Inge Axelsson. Det här är en process som ska pågå i fem år.
Man kan rätta till det nästa år i så fall, säger han.
Så jobbar vi med nyheter