I exempelvis Hageby fick Socialdemokraterna 43 procent av rösterna, Sverigedemokraterna 14,3 procent och Moderaterna 9,4 procent. Men varför har så få av de röstberättigade valt att inte nyttja sin demokratiska rättighet, i mångas ögon skyldighet, att rösta? Och har partierna verkligen gjort allt för att få människorna att gå till valurnorna? De här partierna hade säkerligen kunnat plocka hem ganska många fler röster i områden med lågt valdeltagande, om väljarna bara valt att besöka sin vallokal.
Så frågan är: Vem bär ansvaret?
Handen på hjärtat Christopher Jarnvall (SD), förstanamn på kommunlistan Norrköping, gjorde ni ett tillräckligt jobb i Hageby?
– Vi behöver absolut synas mer. Vi måste bli mer aktiva till valet 2026. Jag och min kollega var faktiskt på plats under korankravallerna i ringarna i påskas och klev över brinnande barrikader. Det är många i utanförskapsområden som inte röstar, många tycker inte att det spelar någon roll, då ingen bryr sig om dem ändå.
Är du besviken på att så få röstade?
– Ja det kan jag vara. Vi var på plats i Mirum och den av våra broschyrer som gick bäst var den om att slänga ut brottslingar från Sverige. Det verkar alla tycka. Det kom förbi en kille som inte hade rösträttsåldern inne, men han skulle springa hem till sin pappa och säga att han skulle rösta på oss. Men sedan vet man ju inte.
Varför tror du att så många valde att inte rösta?
– Jag tror att många inte bryr sig om det svenska samhället, att "det som händer ändå inte handlar om mig". Men ju mer man bryr sig om samhället, desto viktigare kommer man tycka att det är.
Och vad har du att säga till dem som inte gick till vallokalen?
– Läs våra valmanifest och kom och prata med oss. Ta del av vår politik! Valrörelsen är bara en liten del, valperioden pågår i fyra år.
Blivande kommunstyrelseordförande Sophia Jarl (M) tror en hopplöshet ligger bakom det låga valdeltagande.
– Om man upplever att politiker aldrig lyssnar på en, då tror jag det skapas en hopplöshet, att det liksom inte spelar någon roll om jag går och röstar.
Men var ni ute tillräckligt i Hageby under valrörelsen?
– Den här valrörelsen har det ju blivit väldigt mycket svårare att bedriva ett demokratiskt arbete, för vi är inte lika välkomna på alla ställen. Det är portkoder i hyreshus och bostadsrättsföreningar och det är svårare att få stå utanför affärer. Då är det lättare att få kontakt med människor i villaområden.
Men om du ska vara ärlig, satsar ni mer på områden där ni vet att ni är starka, som Lindö, än till exempel Hageby?
– Det handlar inte bara om att vi bara ska finnas där vi tror att våra väljare finns, det är en för enkel analys. Men vi har inte samma tillgång att komma in i Hageby. Det är samma sak i innerstan.
Hur ska valdeltagandet öka till nästa val?
– Generallt måste alla partier bli mycket bättre på att möta upp de problem som människor upplever och faktiskt lösa dem. Annars tappar vi förtroende.
Hon tar även upp vikten av att ha ett arbete att gå till, som en framgångsfaktor till att få upp valdeltagandet.
– Har man ett arbete att gå till, känner man sig mer delaktig i samhället.
Avgående ks-ordföranden Olle Vikmångs (S) parti samlade en gång 60 procent av rösterna i Hageby.
– Vi behöver göra en ordentlig valanalys varför det är så. Det vi måste göra är att stärka närvaron i de här områdena hela mandatperioden.
Varför tror du att så få valde att rösta i Hageby?
– Jag tror att det är ett uttryck för misslyckandet i svensk integrationspolitik. Att vi har många här som inte upplever sig vara en del av det svenska samhället. Att det minskar kan även hänga samman med att många av de som kom till Norrköping 2015/16 får rösta i kommunalvalet för första gången, och många förstår inte det. Man kanske kommer från länder där man inte får rösta alls, eller där det inte spelar någon roll om man röstar.
– Vi bedrev mycket av vår valrörelse i Hageby, mycket tid har gått åt till att förklara hur det svenska valsystemet fungerar.
Även han lyfter fram problematiken kring trappuppgångarna:
– Vi måste ta en diskussion med fastighetsägarna till nästa val. De frågor som är mest aktuella i Norrköping – som trygghet, kriminalitet, integration och skola – har vi störst utmaningar med i de här områdena. Samtidigt är de som bor här inte representerade fullt ut.