Man ska visst inte, men man gör det: sätter etiketter på saker och ting, folk och fä. I minnets arkiv sker det automatiskt, men där blir det då och då, fel, inte minst med människor. Man är för snabb, för okunnig eller fördomsfull.
I det offentliga är det vanligt att det blir fel. Så var det med Harper Lee, vän och medarbetare till den store Truman Capote, etiketten har tillägget ”så skrev hon en roman själv också …”. Skamsen ändrar jag etiketten till ”Hon som skrev To kill a mockingbird och samarbetade med Capote …”
I det fallet kan det handla om en genusfälla: kvinnan skymd av mannen. Hennes roman, Dödssynden på svenska , behandlar könsroller, klasskillnader och rasförtryck i den amerikanska södern på 1950-talet. Harper Lee växte upp i Alabama, och uppfostrades av sin ensamstående far och den svarta hemhjälpen Calpurnia, hon skildrar vardagsdramatik och ställer de stora frågorna på verandorna i den sömniga hettan. Med ny etikett är Harper Lee en storartad författare att återvända till.
Utan Truman Capote.