Den iögonfallande skylten är lite naggad i kanterna om man kommer nära.
Intresset för klassiska Esterön i Bråviken är fortsatt stort. Trots att det numera fordras egen båt för att ta sig dit. Men Facebookgruppen "Vi vill behålla Esterön!" växer och är uppe i över 1 800 medlemmar. Många drömmer om att det ska vara "som förr" på den ö som den känslosamme skalden Per Daniel Amadeus Atterbom en gång kallade för "Lycksalighetens ö".
"Förr" gick det regelbunden och allmän båttrafik till Esterön och åtskilliga Norrköpingsbor minns förstås soliga sommardagar med badutflykter och skolresor. I dag har det lycksaliga mattats avsevärt på Esterön. Något som vi blir varse när Håkan Anefjärd och Thomas Westerlund, två av Esteröentusiasterna, lockar med undertecknad på ett besök på ön.
Båda vill att Esterön, genom kommunen, ska väckas ur sin slummer och på nytt bli ett sommarparadis för alla.
– Det är vi många som vill. Eldsjälar finns det gott om, säger Håkan Anefjärd när vi lägger till i en vik på öns norra sida.
Minnen och anekdoter. Thomas Westerlund (till vänster) och Håkan Anefjärd har besökt Esterön åtskilliga gånger genom åren. Nu är de tillbaka.
Båda två har goda och långvariga minnen från Esterön. Håkan Anefjärd var här redan som barn medan Thomas Westerlund var något äldre när han var med och stod för orkestermusiken med Hasse Westers orkester nere på dansbanan. Lyckligsaliga tider. Det blir också, med de båda guiderna i täten, en nostalgiskt skimrande promenad över en del av ön med minnen, förhoppningar och planer.
På den här dansbanan testar man bara en jitterbugg med livet som insats.
Att ön till stora delar är eftersatt upptäcker vi snart. Torrdassen är igenbommade, fikaborden igenvuxna och dansbanan murken. På fotbollsplanen gör man endast en glidtackling med livet som insats. De betande korna har å andra sidan lagt beslag på omklädningsrummet för sina privata behov. Men under den skamfilade ytan anas samtidigt möjligheterna.
– Egentligen är det en stor tillgång för Norrköping och Norrköpingsborna, menar Thomas Westerlund.
Håkan Anefjärd håller med:
– Det är väldigt trist att ön inte kommer fler tillgodo. Jag har kommit hit under 40 års tid. Tältade i somras senast. Min största dröm är att få igång någon sorts verksamhet. Börja med att röja upp lite och se till att det går att lägga till med båt och att badplatsen fungerar. Man skulle få börja lite försiktigt och bygga upp i rimlig takt. Kanske fixa ett fik med kaffe och glass.
– Jag tycker inte att det är några orimliga tankar. Jag kommer inte att ge mig förrän kommunen meddelar att de lägger ned allt på ön. Jag växte mer eller mindre upp här ute. Var ofta på sommarkollo. Då var det alltid fullt med folk på badstranden. Och så spelade vi fotboll. Ja, det är fina minnen.
Den gamla restaurangen ger fortfarande ett pampigt intryck på lite håll.
Thomas Westerlund påminner om hur "Kingis" Lindskog, stor nöjesprofil i stan, låg bakom utflykterna till Esterön. Mycket uppskattade. Avgick från hamnens inre och var i princip alltid fullsatta med sol, bad och underhållning i en trivsam blandning. Också det ett skeende med nostalgiska förtecken. Inte lika självklart i dag.
Förra sommaren gjordes försök med en båtlinje från hamnen och, bland annat, ut till Esterön. Allmänhetens intresse var dock måttligt och i sommar har det inte gått några båtar alls. Kommun, som tog över ansvaret över Esterön från Norrköpings hamn 2016, säger sig ha svårt att hitta en rimlig lösning.
– När vi tog över ansvaret uttalades det tydligt att någon stadigvarande verksamhet inte får bedrivas utan att det byggs en anläggning som hanterar latrin och gråvatten. En sådan anläggning skulle, försiktigt räknat, gå på tio miljoner kronor. Vi har svårt att se någon verksamhet på ön som skulle kunna bära en sådan investering, säger Viktor Månsson, enhetschef på kultur och fritid.
– Vi är också tveksamma till en extern verksamhetsutövare med tanke på muddermassorna på den nordöstra sida. Det skulle kunna uppstå klagomål och det tror jag inte vi har råd med.
1700-talstorpet Afrika på Esterön västra sida är den byggnad på ön som fått mest renovering under senare år.
Kommunen håller bland annat vandringsleden öppen samt ser till att 1700-talstorpet Afrika på öns västra sida är i gott skick. Kommunens ambition är att underhålla byggnaderna så att de, som det heter, "strukturellt inte försämras". Någon verksamhet som bär sig eller någon som har lagt fram ett tänkbart alternativ har Viktor Månsson, konstaterar han, inte hittat under sina fyra år på tjänsten.
Vi går vidare. Tittar, lyssnar och luktar. Håkan Anefjärd och Thomas Westerlund delar med sig av minnen och anekdoter från förr och i höjd med kaffet uppstår ett visst mått av nyfunnen lycksalighet medan Bråviken ligger kav lugn. Facebookgruppen lär inte sluta växa.