22-åriga Julia Wiklander satsade på en bostadsrätt. Att betala till sig själv är bättre, anser hon.
Så bor vi
– Ändå kände jag "hjälp vad har jag gjort!" när det var klart att jag hade lagt det högsta budet Jag insåg att jag helt plötsligt var tvungen att bli vuxen och fixa med lån och sånt, skrattar hon där hon sitter i den grå soffan i vardagrummet.
Adressen är Tingstagatan. Här i den 52 kvadratmeter stora tvåan har Julia Wiklander bott sedan augusti i förra året. Det mesta i lägenheten går i vitt, utom en fondvägg inne vardagsrummet som är gråmålad.
– Det var bara att flytta in och det var skönt. Jag ville inte ha ett renoveringsobjekt, säger hon.
Och något annat alternativ än bostadsrätt fanns inte för Julia, när hon var redo för ett eget hem.
– Att hyra en lägenhet är slöseri med pengar. Om man måste lägga 8 000 kronor i hyra kan man lika gärna lägga de pengarna på sig själv. Och att äga en lägenhet är ju en investering, resonerar hon.
Det blev flera olika visningar för Julia innan hon bestämde sig. Hon tittade bland annat på en nyare lägenhet. Fräsch, men liten. Och slutpriset blev "svindyrt". Den låg heller inte i det område, som hon helst vill bo i – Oxelbergen.
När hon ändå skulle köpa något satte hon också upp vissa krav. Prio ett – en balkong. Eftersom hon är uppvuxen i en villa i Smedby kände hon behovet av att bara kunna öppna en dörr och komma rakt ut.
– Här kan jag sitta och sola, utan att behöva gå ut på innergården. Den här balkongen ligger också i solläge, med eftermiddagssol, säger hon.
Julia Wiklander ville ha en lägenhet med balkong. Nu har hon en, dessutom med sol hela eftermiddagarna. När den behagar ivsa sig.
Prio två på listan var diskmaskin och nummer tre en tvättmaskin.
– Jag fick backa på en punkt, tvättmaskinen. Det finns inte i den här lägenheten. Men tvättstugan är bra och det finns ofta gott om tider, säger hon.
För lägenheten har Julia betalat 1 630 000 kronor. Hyran ligger på 3 154 kronor i månaden.
– Jag hade en liten buffert sparad, så det kändes bra. Sedan fick jag ju gå till banken och ta lån. Därifrån fick jag också mycket hjälp med hur jag skulle tänka framöver, tillägger hon.
Ja, för det är inte bara själva lägenheten som ska betalas, understryker Julia och syftar på bland annat på försäkringar och andra utgifter, som elkostnader. Och så möbler.
Ändå har hon gjort ett litet djärvt drag – sagt upp sig från det fasta jobbet på Ica Maxi för ett vikariat i Norrköpings Gymnastikförening, där hon har fått en tjänst inom bland annat logistik. En tjänst som ligger nära hennes egna intressen och där hon ser en möjlighet att utveckla sig. Här är hon också tränare.
– Om jag känner en rädsla för att jag tog ett vikariat? Nej, jag tror det kommer att lösa sig. Det kan hända mycket fram till september 2023, när det går ut, konstaterar hon och ser kolugn ut.
Tingstagatan är numera Julia Wiklanders adress. Efter visningar av flera olika objekt, blev det hit hon flyttade.
Så kommer vi in på vad som är svårast med att äga sin bostad.
– Jag har extrem beslutsångest. Så varje dag funderar jag faktiskt på om jag gjort rätt. En köpt lägenhet är ju inte bara att lämna tillbaka, som typ ett par skor om man inte är nöjd. På det sättet är det ju enklare att hyra, säger hon.
Och det faktum att hon numera delar trappuppgång med inte alltför täta väggar in till grannarna har gett lite huvudbry.
– När kan man börja dammsuga en söndagsmorgon, om man skulle känna för det? Och om någon har fest till tidigt på morgonen och man själv är trött, säger man till då? Nä, det handlar nog om ett givande och tagande, slår hon fast och gör sig redo att gå till jobbet.