Alexandre Barchiesi jobbar på djurvälfärdsenheten på Jordbruksverket och har arbetat fram de nya djurskyddsregler som trädde i kraft 15 juni. Att de nya reglerna skrevs så att katter som går ute "bör" vara kastrerade istället för ska, och att obligatorisk ID-märkning inte gäller för katter som för hundar, beror främst av två orsaker.
ID-märkning av hundar ligger under en annan lagstiftning, när den genomfördes valde lagstiftarna att inte göra samma sak med katter.
– År 2000 beslutade riksdagen om lagen om märkning och registrering av hundar, då bland annat aggressiva hundar ansågs utgöra en fara. Därför infördes kravet och det blev en polisiär uppgift att kontrollera detta. Katter anses inte som något samhällsproblem på det sättet. Men det betyder inte att det inte finns ett behov att registrera katter, men det är mer ett djurskyddsproblem, säger Alexandre Barchiesi.
Han ser de nya djurskyddsreglerna som en anpassningsperiod. De ska hjälpa djurhållaren att göra rätt, generellt behövs en kompetenshöjning hos djurägarna i landet.
Den andra orsaken är kostnaden att driva ett nationellt kattregister. Frågan är under utredning av regering och departement.
– De funderar på om det är värt att bygga ut ett register. Att chippa sin katt för ungefär 400 kronor är en sak, att skapa och driva ett nationellt register är ett helt annan investering som måste visa sig vara samhällsnyttig. Det kan handla om flera miljoner, säger Alexandre Barchiesi.