Den unga drivne killen, som har bott i Norrköping sedan 2015, har alltid vågat följa sina drömmar. Han tror på att hårt arbete lönar sig och slösar ingen tid på att förminska chanserna att lyckas med de saker som han vill uppnå.
– Jag följer en grej i mitt liv, det är att man ska bli trött i början för att det finns tid efter som man kan njuta och ta det lugnt. Om jag njuter nu kommer framtiden inte bli bra. Då hamnar man i stora problem.
När Kivork Sousan var 14 år tvingades han fly från hemlandet Syrien helt ensam. Han kom till Sverige och Norrköping, där hans kusiner hade bott sedan en tid tillbaka.
När alla hans kusiner sedan blev utvisade och var tvungna att flytta tillbaka till Syrien stod Kivork Sousan ensam kvar med en halvfärdig utbildning och ett CSN-lån att överleva vardagen på.
– Det är inte lätt att vara 17 år och leva på CSN (Centrala studiestödsnämnden) så jag försökte hitta en lösning på alla svårigheter som jag hade. Jag började jobba heltid på ett lager samtidigt som jag pluggade ekonomiprogrammet på gymnasiet.
Han berättar att det till slut blev för stressigt och var tvungen att göra ett val. Det var då han bestämde sig att hoppa av gymnasiet och satsa på jobbet.
Men nästan direkt började han leta efter en lokal att kunna förverkliga sin dröm om att driva en egen restaurang. Det var då han såg att lokalen på Sankt Persgatan var ledig.
– Jag visste att det var ett stort och riskabelt steg, men om man inte riskerar är det svårt att nå dit man vill. När jag hittade det här stället tänkte jag att det var värt att testa och hittills har det gått bra, säger han.
– Jag tycker inte om att sitta hemma och bara tänka, utan jag vill verkligen testa saker. Jag vill inte vara någon som bara sitter och planerar allt jag vill göra men sedan aldrig gör det.
Restaurangens koncept riktar främst in sig på ungdomar och studenter som han vill ska få bra mat för en billig peng. Menyn blandas mellan vad Kivork Sousan beskriver som libanesisk mat och KFC-inspirerad mat, som friterad kyckling och burgare. Dessutom finns det möjlighet för catering vid förtidsbeställning.
– Jag vet vad ungdomar gillar, sedan lär jag mig att laga med tiden. Jag har lärt mig det mesta av min kusin som ägde en restaurang innan han blev utvisad, säger han.
– Jag tycker inte om att frysa saker för att smaken ändras och det blir inte samma kvalitet. Jag har lärt mig ungefär hur många kunder jag har varje dag och hur mycket som går åt. Det gör att jag knappt behöver slänga något.
Snabbish speglar det som Kivork Sousan vill uppnå, mat som ska gå snabbt, men han understryker att det ska vara med kvalitet.
– Det var en vän som frågade vad den skulle heta. Då sa jag "välj bara något snabbt" och då sa han "snabbish". Det var då jag direkt bestämde mig för att restaurangen fick heta så, sedan behövde jag inte tänka mer på det.
Just nu är Kivork Sousan ensam arbetare i restaurangen. Han berättar att det ibland kan kännas lite ensamt.
– Jag försöker hela tiden hitta grejer som jag kan göra. Om det till exempel inte är mycket att göra hittar jag alltid något som jag kan göra för att tiden ska gå fortare. Jag känner mig tröttare om jag bara sitter still än om jag gör någonting, säger han och fortsätter:
– Jag visste att det skulle bli stressigt innan jag startade och att det skulle vara mycket jobb. Jag har tidigare jobbat på två ställen samtidigt, så jag arbetade 14-16 timmar per dag och var van vid mycket jobb.
I augusti planerar han att anställa någon som kan hjälpa till med förberedelser, kassan och städning. Bakgrundserfarenhet spelar inte så stor roll då Kivork Sousan tänker att han själv ska sköta det som tar tid och är lite krångligare, som att laga maten.
Framtidsplanerna har Kivork Sousan klart för sig. Först vill han fortsätta med den här restaurangen, och om den går bra vill han öppna en till i en större lokal med en förnyad meny. Han vill satsa på vegetarisk och vegansk mat som inte är så dyr, vilket är något han tycker saknas i Norrköping.
– Som vegan är det svårt att hitta restauranger och om man gör det är det oftast väldigt dyrt.
Han berättar att han ska jobba i restaurang och laga mat till han är max 30 år. Under den tiden funderar han också på att plugga.
– Jag vill komma tillbaka till skolan och få en utbildning. Jag skulle kunna tänka mig att bli revisor eller något sådant, säger han.