Klädd för högre ändamål
Per Boo, kyrkoherde i Hedvigs församling, visar plagg efter plagg. Färger och modeller varierar beroende på ändamål och vilken tid på kyrkoåret det är.
Foto: Fotograf saknas!
Därefter tar Per Boo på sig en alba. Den är det vita skjortliknande plagg prästen har på sig på högmässor. Den härstammar från livklädnaden som bars på Jesu tid och var ofta vävda
i ett stycke. Över den hade de en mantel, berättar han.
– Därefter tar jag på mig ett vitt tygskärp som egentligen heter cingulum, men en vitsig präst gav den namnet albatross, säger Per Boo.
Sedan tar han på sig stolan, det långa band som bärs kring halsen. Eftersom Per Boo är präst korsar han den gröna stolan över bröstet.
– Stolan som är en symbol för oket ska påminna om att jag ska tjäna församlingsborna och herren, säger han.
Det finns många olika färger på stolan. Vilken Per Boo har på sig beror på vilken tid på kyrkoåret det är. Just nu är vi i Trefaldighetstiden och den gröna färgen symboliserar att församlingen ska växa
i tron.
Manteln motsvaras av dagens mässhake som prästen har över alban. Dessa är ofta rikt och vackert utsmyckade.
Många färger
Det sista Per Boo gör är att fälla ner halslinet som suttit på huvudet. Den faller ner över axlarna och blir en kapuschongliknande krage. Så är han redo för en högmässa.
Per Boo har varit präst i 35 år och nu är han kyrkoherde i Hedvigs kyrka.
– Förr brukade jag ha det mer stressigt när jag skulle ta på mig kläderna, men nu tycker jag det är skönt att ha lite tid på mig. Det är nog en mental förberedelse också, säger han.
Frimärksskjorta
När man ser präster till vardags noterar man oftast den lilla vita prästkragen.
– Till vardags har jag prästskjorta när jag är i tjänst. Den sys upp på olika syateljéer och kallas ibland frimärksskjorta, säger Per Boo.
Prästskjortan finns i olika färger men har ingen speciell symbolisk betydelse. Eftersom Per Boo är präst har han en svart, diakoner har en grön och biskopar en violett.
Per Boo visar sin högtidsdräkt, en svart kaftan. Den har klädda knappar och ser ut som en svart långrock framifrån och en frack bakifrån.
– Den här syddes upp i Lund och jag spetsade till den lite med ett innertyg i rött, säger han och ler.
Borde kunna dansa
Inom kyrkan har kläderna sett ganska lika ut genom århundradena, men visst finns det lite modeväxlingar även här.
– Det påstås att Gustav den tredje tyckte att prästerna borde kunna dansa i sin kaftan och därför kortades de något på längden, säger Per Boo.
Så jobbar vi med nyheter