Den riktigt heta debatten kring Borgerlig samverkan och SD:s budgetförslag uteblev under fullmäktiges sista sammanträde innan sommaren. Kanske hade alla argument och åsikter redan stötts och blötts i intervjuer, debattartiklar och offentliga möten för den riktiga elden i debatten saknades till stor del.
Det blev heller ingen större dramatik vid voteringen kring budgeten. Då Borgerlig samverkan och SD har klar majoritet och då det inte finns något gemensamt budgetförslag från oppositionen så behövdes det inte någon votering. Ingen av skuggbudgetarna skulle ha en chans att mäta sig mot majoritetens.
Sophia Jarl (M) ansåg att debatten visade på tydliga skiljelinjer.
– Vi vill inte lägga alla ägg i samma korg, som oppositionen vill. Den andra skiljelinjen är företagen. Ingen i oppositionen har pratat om företag och tillväxt. Det är lite typiskt för socialdemokraterna att de aldrig vill prata om var pengarna kommer ifrån.
– Den tredje skiljelinjen ligger i att det inte finns något enat alternativ från oppositionen. Det tycker jag den här debatten har visat. Det finns ingen opposition som tar ett samlat ansvar för Norrköping, säger hon.
Oppositionsrådet Olle Vikmång (S) håller med om att det finns skiljelinjer men drar en annan slutsats.
– Sophia påstår att det inte finns någon samlad opposition. Men jag tycker den här debatten tydligt visat att samtliga oppositionspartier står samlade i skolfrågan. Har man bara den politiska viljan så går det att prioritera skolan, säger Vikmång och syftar på att oppositionspartierna ville undanta utbildningsnämnden från besparingar.
Skolnedläggningarna var som väntat den röda tråden genom den långa debatten som började med att kommunstyrelsens ordförande slog an tonen och betonade allvaret.
– Vi lägger idag fram en budget som kommer innebära ett stålbad för oss som styr. Ett stålbad som kommer kräva politiska beslut om att sluta göra saker – inte att i första hand berätta för skattebetalarna om nya spännande projekt.
– Det här är en kommunal budget där vi tyvärr tvingas sätta effektiviseringskrav på samtliga nämnder – även utbildningsnämnden, säger hon.
Oppositionspartierna radade å sin sida upp argumenten om att just undanta skolan och utbildningsnämnden från besparingarna. Samtliga - S, V, C och MP - har fredat utbildningsnämnden från besparingar i sina skuggbudgetar.
– Vi är alla medvetna om att vi ska fatta beslut för en budget i ekonomisk kris Men vi prioriterar barn och unga. Vi prioriterar skolan och kulturen och förebyggande insatser. Vi låter inte barnen betala prisen för krisen, säger Olle Vikmång.
– Vår budget heter Välfärden först och vi menar det. Den svenska välfärdsstaten är under attack. Höger/SD:s politiska budskap är att man ska skära ner i välfärden, säger Nicklas Lundström (V).
– Vi gör inga effektiviseringskrav för utbildningsnämnden. Det gör vi för att vi tycker att skolan är viktig, säger Christian Widlund (C).
– Vi i MP är tydliga med att vi vill prioritera barn och ungdomar, det gör vi genom att värna skolan, säger Hedda Ottesen (MP).
Borgerlig samverkans stödparti i SD förklarade att budgeten är en bit på väg mot en sundare ekonomi i Norrköping.
– Visst är det jobbigt. Det är roligare att kunna spendera än att vara en njugg snåljåp. Jag är ändå övertygad om att det kommer bli bra till slut även om jag förstår oron från lärare, föräldrar och skolbarn, säger Christopher Jarnvall (SD).
Om den heta debatten kanske uteblev i budgetfrågan så hettade det till senare på dagen. Moderaternas motion om stramare regler för specialkosten inom skolorna skickades till återremiss – och avgörs därmed inte förrän i augusti.
Drivande i frågan var Christian Widlund (C).
– Handlar det här om symbolpolitik, eller är specialkosten verkligen ett problem för Norrköpingsskolorna?, undrar Widlund, som krävde ett bättre underlag.
Som väntat blev det också en diskussion kring friskolorna. Oppositionsrådet Maria Sayeler Behnam (S) hade i en interpellation frågat Sophia Jarl om sambandet mellan friskolorna och utbildningsnämndens budget.
– Resultaten visar entydigt att de barn som går på friskolor har bättre resultat. Det är anledningen till att jag står upp för friskolorna. Överkapaciteten beror på att kommunens organisation inte har anpassat sig, svarar Jarl i talarstolen.