"Snyggare och tryggare Norrköping" var en kampanj från 2016 som innebar en rad åtgärder. Men hur har det gått, så här mer än ett år senare? Har klottret minskat eller ökat det senaste året?
– Det är svårt att mäta, men jag uppfattar att det har minskat en del. Det har i vilket fall inte ökat, det är känslan jag har, säger Karin Jonsson (C), ordförande i Tekniska nämnden.
Tekniska kontoret har fått ökat budget med en halv miljon för klottersanering, och enligt Karin Jonsson är de i dag snabbare på att ta bort klottret än tidigare.
– Polisen har också gripit och lagfört några klottrare, det har gett effekt. Vi ska även tillsätta 70 extratjänster till Tekniska kontoret som ska syssla med underhåll. Där ingår städning, att snygga till i staden och att ta bort klotter, säger hon.
Det finns även andra lösningar. Spårvagnarna i Norrköping är behandlade med speciell lack som gör att klotter blir lättare att ta bort.
– Det kan man kanske använda på flera ställen, som parkbänkar och liknande. Vi måste titta på ny teknik. Man kan också anmäla klotter på kommunens hemsida, säger Karin Jonsson.
Men de privata fastighetsägarna är oftast snabbare än kommunen att ta bort klotter.
– De har annan organisation och annan ekonomi än kommunen. De kan ta ut det på hyrorna, medan det för oss hamnar på skattsedeln. Det är en ständig diskussion vad som ska prioriteras, säger Karin Jonsson.
Norrevo har hand om kommunens lokaler för till exempel skolor, kontor och vårdboenden. De ser inget trendbrott gällande klotter. Enligt deras prognos är mängden klotter oförändrad.
– I år kommer klottersaneringen kosta någonstans mellan 500 000 och 700 000 kronor, säger Daniel Ackermann, kommunikationsansvarig på Norrevo.
Lars Löfgren, marknadschef på Hyresbostäder, berättar att trenden är tydlig. Klottret har ökat det senaste året, i vilket fall för deras byggnader.
– 2016 lade vi ner 250 000 kronor på klottersanering. Hittills i år har det kostat oss 280 000 kronor, och då är det tre månader kvar på året, säger han.
Klottret är inte kopplat till specifika stadsdelar, utan det uppkommer överallt. Hyresbostäder tar alltid en bild på klottret, den så kallade tagen, och skickar till polisen. På det sättet kan de bygga en bas för sin bevisföring om någon grips. Enligt Lars Löfgren går klottret i skov, ibland är det mer och ibland mindre.
– Det kan gå månader utan att vi har större problem, säger han.
Orsaken till varför det ser ut så är inte kartlagd men det kan bero på så enkla saker som tillgången på färg och om personer blir omhändertagna och är borta en period.
Samma sak säger Patrik Persson, säkerhetssamordnare på kommunen.
– Klotter kommer och går. Det kan finnas flera orsaker, men har det precis skapats en ungdomsverksamhet kan man ibland se en minskning, säger han.
Han menar att grafittiväggen gjorde stor nytta när den kom till, och att det finns två typer av klottrare. Dels de som av rent oförstånd klottrar olagligt, och dels de som struntar i det och som gör det för att synas och att provocera.
– Den första gruppen kan vi arbeta med och få dem att använda lagliga ställen, då har vi vunnit mycket.
Den andra gruppen är svårare att komma åt.
– Klottrare föder klottrare. Jag kanske är gammalmodig, men har man klottrat borde man stå för saneringen också, säger han.