"En mamma blev jätteledsen när hon fick höra att vi måste avsluta behandlingen, och det var första gången jag såg henne gråta", säger Beata Setterberg.
Till Spädbarnsenheten i Norrköping kommer föräldrar och blivande föräldrar som av olika anledningar har svårare att knyta an till sitt barn. Det kan handla om vuxna med psykisk ohälsa, trauma, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller de som själva haft en svår uppväxt med exempelvis kriminalitet och missbruk. Hit kan man också vända sig om man drabbats av en förlossningsdepression eller genomgått en traumatisk förlossning.
– Man kanske tror att det bara är de som har det tuffast som kommer till oss, men familjerna kommer från alla samhällsklasser. Får man en förlossningsdepression så är det inte enkelt, säger Cecilia Lundqvist.
Om barnet inte får den anknytning som krävs ökar risken för att barnet inte kommer att må bra senare i livet.
– Barnet kan behöva fler vårdkontakter, hamna snett, eller ha svårt med kompisrelationer och i skolan. Det finns många saker som påverkas om man inte tidigt får rätt stöd av sina föräldrar, säger psykologen Anna Salovaara.
Verksamheten finns till för att skydda barn och för att öka chanserna för en trygg uppväxt. När ett barn kommer till världen finns det, enligt personalen, en ökad motivation hos föräldrarna att ta tag i problem. Men nu kommer flera familjer att behöva vänta i kö längre och missa det perfekta fönstret för utveckling, eftersom personalstyrkan på spädbarnsenheten ska halveras.
Beata Setterberg anställdes för sju år sedan, Ulrika Jakobsson och Anna Salovaara i nio år och Cecilia Lundqvist var med och startade upp verksamheten för tio år sedan.
Detta på grund av att socialnämnden i Norrköping i juni 2023 beslutade att dra sig ur samverkan med regionen eftersom de anser att uppdraget ligger inom regionens ansvarsområde. Sedan beslutet kom har regionen gått in och betalat de tidigare kommunanställdas löner i väntan på en permanent lösning. Men i oktober blev det känt för personalen att ingen lösning hittats och att personalstyrkan därför kommer att halveras i Norrköping vid årsskiftet.
– Alla drar sig åt sitt håll, och vill inte samarbeta. I slutändan är det ju familjerna som drabbas, säger Beata Setterberg som sägs upp från sin tjänst som kurator och specialpedagog på enheten.
I Linköping finns det en likadan enhet med två regionanställda, men där har kommunen i stället valt att satsa med fyra kommunanställda.
– Man tänker helt olika i det här, vilket leder till att var man bor någonstans avgör vilken vård man får, säger kuratorn och specialpedagogen Ulrika Jakobsson som också kommer att sägas upp.
Norrköpings kommun anser att ansvaret för spädbarnsenheten faller inom regiones ramar. Regionen menar i sin tur att en samverkan vore det bästa alternativet.
I dag råder det stor oro på Spädbarnsenheten, för de familjer som inte kommer hinna behandlas klart.
– För en hel del familjer blir det nu väldigt otryggt. Vi har ju ganska långa kontakter, ofta ett och ett halvt år, men nu blir det att man får avsluta tidigare än tänkt, säger Ulrika Jakobsson.
– Vi har heller inte fått några direktiv uppifrån, vi vet inte vad vi ska göra med de här familjerna. Så vi kan heller inte lugna dem på något sätt, säger Cecilia Lundqvist.
"Det är oftast lätt att motivera människor att söka sig till spädbarnenheten", säger Heléne Östergren.
Kvinnohälsans psykosociala team samverkar med vuxenpsykiatrin och Spädbarnsenheten och lyfter gemensamma patienter för optimalt stöd under graviditet och postpartum.
Även på Kvinnohälsan, som remitterar cirka 20–25 familjer per år vidare till Spädbarnsenheten, råder det nu stor oro för hur det ska bli i framtiden.
– Vi hoppas att Spädbarnsenheten kan fortsätta att ta emot familjer, eftersom vi inte har något annat alternativ att skicka vidare patienter till. Vi kommer att fortsätta skicka remisser till dem, med risk för att det blir väldigt långa väntetider, säger psykoterapeuten Heléne Östergren.
– Och för att visa att behovet finns, säger psykologen Sara Lücke Tellin.
Sara-Stina Norlander, Sara Lücke Tellin och Heléne Östergren från kvinnohälsan är några av dem som skrivit under ett brev till politiker där de ber dem tänka om.
Psykisk ohälsa kopplat till att få barn behandlas redan på Kvinnohälsan och blivande föräldrar får stöd för att kunna anknyta till barnet. De gör ett förebyggande arbete, som det sedan är tänkt att Spädbarnsenheten ska ta över.
– Om vårdkedjan brister kommer även våra insatser att påverkas negativt eftersom det skapar en otrygghet hos familjen att vi inte kan presentera en tydlig plan efter förlossningen, säger barnmorskan Sara-Stina Norlander.
Eftersom kön till Spädbarnsenheten redan i dag ligger på två–fyra månader händer det att Kvinnohälsan ibland behöver hålla kvar kontakten med patienten eller paret i väntan på att Spädbarnsenheten kan ta emot dem. Efter årsskiftet kan det bli så att den lösningen måste användas oftare, vilket skulle ta resurser från Kvinnohälsan.
– Sannolikt kommer det också att bli en ökad vårdtyngd på andra vårdinstanser som Barnavårdcentralen och Barnhälsovården, säger Sara Lücke Tellin.