Under våren 2021 fattade kommunens politiker ett enhälligt beslut om att anställa en säkerhetsutredare med uppgift att hitta de personer eller organisationer som orsakar kommunen kostnader genom bidragsfusk.
Hur detta arbete skulle bedrivas framgick däremot inte i beslutsunderlaget och en person med insyn i verksamheten vittnade om att arbetsmetoderna inte höll sig inom kommunens uppdrag.
Bland annat smygfotograferades misstänkta fuskare och arbetsmetoderna anmäldes till Justitieombudsmannen, JO, som valde att starta en utredning.
I mitten av december fick kommunen svara på ett antal frågor, men JO ansåg svaren för diffusa och krävde kompletteringar. Bland annat ville JO ha ett tydligt svar på hur kommunen ansåg sina arbetsmetoder förenliga med regeringsformen och Europakonventionen.
I sitt remisssvar, som nyligen blev offentligt, konstaterar kommunen att det inte finns ett uttryckligt rättsligt stöd för att använda fotografering i utredningssyfte.
Borde inte en kommun ha koll på regelverket innan den agerar?
– Här har vi anledning att vara självkritiska och välkomnar JO:s prövning, säger Eva-Britt Sjöberg, ordförande i kompetensförsörjningsnämnden.
Hon uppger att det fördes samtal kring vilka befogenheter en kommun har att fullfölja sin skyldighet att utreda och motverka bidragsfusk innan säkerhetsutredaren påbörjade sitt arbete. Men hon menar att det fanns en osäkerhet kring hur långt utredningsskyldigheten sträckte sig eftersom detta aldrig har blivit rättsligt prövat.
– I efterhand kan det dock finnas skäl att vara självkritiska till om det redan från början borde ha förts ännu djupare diskussioner kring utformningen av uppdraget.
Har kommunen ändrat sina arbetsmetoder efter att JO påbörjade sin utredning?
– Vi fortsätter vårt arbete med att de som har rätt till ekonomiskt bistånd ska få det och inga andra. Däremot använder vi inte fotografering i vårt utredningsarbete i väntan på JO:s prövning.
I grunden är Eva-Britt Sjöberg väldigt stolt över kommunens arbete med att förhindra felaktiga utbetalningar.
– De senaste fyra åren har antalet hushåll beroende av ekonomiskt bistånd minskat med ungefär 25 procent, vilket motsvarar cirka 90 miljoner kronor som nu kan användas till andra delar i välfärden, säger hon.