"Det upphöjda läget binder ihop staden på ett bättre sett. För trafiken, bilar, kollektivtrafik, cyklar och gående, finns det klara fördelar med en bro", säger Olle Vikmång.
För drygt ett år sedan kunde vi berätta att kommunens beräknade kostnader för järnvägssatsningen Ostlänkens passage genom Norrköping ökat från 2,6 miljarder till 4,2 miljarder kronor. I samband med det beslutade Sophia Jarl (M), dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, att samhällsbyggnadskontoret skulle göra en utredning kring hur kostnaderna kan hållas nere.
Nu är utredningen klar. Den visar bland annat att Norrköpings kommun kan spara 500 miljoner kronor genom att exempelvis hålla en lägre standard på gator, parker och torg. Den visar också att det blir billigare att bygga järnvägen på marknivå jämfört med ett upphöjt läge på en bro.
2020 var politikerna eniga och fattade beslut om att arbeta utifrån en upphöjd järnväg. Enligt medfinansieringsavtalet med Trafikverket står kommunen för 70 procent av kostnaden för en upphöjd järnvägsbro.
Enligt den nya rapporten skulle kommunen kunna spara två miljarder kronor om man i stället bygger stationen på marken. Det motsvarar nästan en femtedel av kommunens hela budget (11 miljarder), som går bland annat till barnomsorg, socialtjänst, skolor, vård, vägar, vatten och avlopp.
Men enligt kommunstyrelsens ordförande Olle Vikmång (S) går det inte att jämföra de kostnader kommunen har för långsiktiga investeringar, exempelvis infrastruktur i form av vägar och byggnader, med de kostnader man har för den dagliga driften, som skolor och vård.
I Kvartettens senaste budgetförslag är ni nöjda med att kunna ge tio miljoner extra till skolorna. Det kanske kan kännas lite futtigt när ni kan spara två tusen miljoner genom att bygga järnvägen på ett annat sätt?
– Det är mycket pengar och det har jag stor respekt för. Men det är inte så enkelt. Ostlänken är en långsiktig investering som har ett 100-årsperspektiv. Det är en av de investeringar som ger oss mer skatteintäkter i framtiden.
"Jag ser ingen dramatik i det som kommit fram. Förutsättningarna är redan kända, på kort sikt blir det billigare med marknivå men på lång sikt blir det dyrare", säger Olle Vikmång (S).
Han delar samhällsbyggnadskontorets bedömning att det finns tydliga fördelar med att fortsätta som planerat och bygga en järnvägsbro.
– Det upphöjda läget binder ihop staden på ett bättre sett. För trafiken, bilar, kollektivtrafik, cyklar och gående, finns det klara fördelar med en bro. Om järnvägen går på marknivå måste vi exempelvis bygga nya vägbroar, där kommunen måste stå för drift och underhåll. Vi måste också bygga mycket stora upphöjda bankar för tvärgående vägar. Det blir många barriärer i stadsmiljön. Överlag är det väldigt svårt att räkna ut vilka kostnader det blir för en järnväg i marknivå.
– Vi har hela tiden arbetat utifrån en järnvägsbro, skulle vi ändra oss nu så är det 350-400 miljoner som går upp i rök. Dessutom blir det troligtvis en försening på tre-fem år, det vore rent skadligt med tanke på de privata aktörer som investerar i Ostlänken.
Så här såg det ut när bland annat den dåvarande kommunstyrelseordföranden Sophia Jarl i oktober 2024 tog ett symboliskt spadtag för Ostlänken. Enligt planen ska den nya dubbelspåriga järnvägen stå klar 2035. Om Norrköping byter inriktning och väljer en järnväg i marknivå riskerar projektet, enligt nuvarande kommunstyrelseordförande Olle Vikmång att försenas med flera år.
Så den här rapporten förändrar inget?
– Rapportens slutsats är att vi ska fortsätta enligt plan med det upphöjda läget. Jag ser ingen dramatik i det som kommit fram. Förutsättningarna är redan kända, på kort sikt blir det billigare med marknivå men på lång sikt blir det dyrare. Det är ingen som bör bli överraskad eller överrumplad av den här ekonomiska genomlysningen.
Har ni möjlighet att backa?
– Både kommunen och Trafikverket har möjlighet att bryta avtalet, men det måste ske i samband med de kontrollpunkter vi kommit överens om. Den nästa är i årsskiftet 2025/2026. I nuläget har jag svårt att tro att någon vill riva upp beslutet om upphöjt läge, säger Olle Vikmång.
Sophia Jarl – som alltså var den som klubbade igenom utredningen – vill att den ekonomiska genomlysningen kompletteras.
– Vi visste att det var dyrare med upphöjt läge och har kalkylerat på detta. Nu har tidigare beräkningar kompletterats med mer fakta och vi får ta del av att ett upphöjt läge är nästintill två miljarder dyrare. Samtidigt kan vi också konstatera med den nya utredningen att det finns risker som vi inte riktigt får svar på hur de ska hanteras. Det vill vi att utredningen kompletteras med, säger hon.
Hon vill även att ärendet lyfts upp till kommunfullmäktige för beslut.
– Det är fullmäktige som hittills tagit alla beslut. Det känns viktigt och korrekt.
Den nya utredningen behandlas av kommunstyrelsen på tisdag, den 22 april.