En utredning som gjorts på uppdrag av socialkontoret visar att det kommer att krävas förändringar för att minska hemlösheten.
– Vi ser det som att bostaden är en förutsättning för ett tillfrisknade i stället för själva målet, säger Maria Torgersen, verksamhetschef på socialkontoret, och hänvisar till en modell med namnet Bostad först.
Den har legat till grund för det nya förslaget, som har föregåtts av en utredning kring missbruk och hemlöshet i kommunen. Modellen används i dag i ett 20-tal kommuner och tar sin utgångspunkt i forskning som visar att bostadslöshet i sig leder till ett förvärrat missbruk.
Under flera år har det varit svårt för personer med missbrukproblem i kommunen att få ett boende. "Nu kan vi se att vi inte längre klarar uppdraget", konstaterar man i utredningen och hänvisar till de långa köerna, både till kommunens missbruksboenden och jourplatserna för natten.
I utredningen framkommer också att det "kvalificeringssystem" som finns i dag, som bygger på att man måste uppvisa en viss grad av nykterhet och drogfrihet för att kvalificera sig till nästa boendenivå, ofta gör att vägen till egen bostad blir lång.
– Forskning stödjer inte längre tanken med kvalificeringssystem. Det är ett förlegat tankesätt. I stället ser man att en egen lägenhet är så kopplad till trygghet och stabilitet och att det ger en bättre grund för tillfrisknade, säger Maria Torgersen.
Maria Torgersen, verksamhetschef på Socialkontoret, hänvisar till forskning som säger att en egen lägenhet med tryggheten som det innebär, ger en bättre grund för tillfrisknade.
För att hitta de 20-talet lägenheter som det i det första skedet handlar om kommer kommunen att samarbeta med olika hyresvärdar och stå för förstahandskontraktet. Men de boende betalar hyran.
– Kravet är att hyresgästerna sedan tar emot den hjälp som de behöver för att kunna följa de regler som gäller när man hyr en lägenhet, som att hålla den i bra skick, förtydligar Maria Torgersen.
Däremot är lägenheterna inte villkorade. Personer med missbruksproblem kan tacka ja till lägenheten, men nej till behandling för missbruket.
– Vi vill se en normalisering, där samma regler ska gälla alla, oavsett sjukdom. Det är inte graden av missbruk som ska avgöra.
Kan det inte väcka starka känslor bland hyresgäster i ett område om det flyttar in missbrukare – och det inte ställs några krav kring just missbruket?
– Vår förhoppning är att de här personerna kommer att vara väldigt rädda om sin bostad. Och överallt i samhället finns det ju människor som inte mår bra. Förslaget handlar inte heller om att föra samman flera missbrukare till ett område. Dessutom är det kommunen som står för förstahandskontrakten.
Det är redan ett högt tryck på bostadsmarknaden i dag, hur tänker ni kring det?
– Vi tror att det här är genomförbart och vi kommer att jobba för det.
Men om en fastighetsägare kan välja på en drogfri hyresgäst och en med missbruksproblem känns valet givet?
– Ja, men vi har bra samarbete med fastighetsägare och vi vet att det finns de som vill ta ett socialt ansvar.
Om förslaget går igenom förväntas köerna minska till såväl kommunens missbruksboenden som till jourboendena, men inte försvinna helt.
– På kortare sikt kommer inte heller antalet platser att minska. Men vi hoppas att behovet framöver blir mindre till förmån för de långsiktiga stabila boendena, säger Maria Torgersen.
Kostnaden för den nya satsningen är beräknad till sex miljoner kronor, pengar som äskats för att bland annat gå till personalkostnader. I slutet av oktober fattar kommunfullmäktige beslut i ärendet.