Rök- och sotskador efter skolbranden hos Norrköpings Lärlingsgymnasium. Facket och arbetsgivaren Räddningstjänsten i Östra Götaland (RTÖG) är oense om hur automatlarmen ska hanteras styrkemässigt.
I ärendet med skolbranden i Västgötebacken i mars visar rapporten att släckningsinsatsen kan ha försenats med sju–åtta minuter. Första styrkan (två brandmän i en bil utan släckvatten) tvingades begära förstärkning och komplettera med två enheter, tre brandmän, arbetsledare och specialfordon för att rökdyka och undvika brandspridning.
– I rollen som skyddsombud blir jag orolig när arbetsgivaren chansar med arbetsmiljön och inte gör någon besparing. Beslutsunderlaget är undermåligt och delar av riskanalyserna är inte genomförda. Samtidigt vet vi att RTÖG (Räddningstjänsten Östra Götaland) har höjt automatlarmsavgifterna kraftigt. Kunderna borde rimligtvis vilja ha valuta för pengarna, det vill säga en styrka som tidigt är på plats och gör skillnad, säger brandman Mattias Lagerman, som företräder Kommunal.
Ingen kom till skada när okända förövare tände eld i en papperskorg i skollokalerna. Polis och räddningstjänst var snabbt där och alla kom ut oskadda. Sot- och rökskadorna blev omfattande.
– Det känns fel att två brandmän först ska åka ut och titta om det brinner innan vi ringer nästa gäng som kommer med verktygen.
Finns det ingen förståelse från facket för hur ledningen tänker?
– Nej. Kan vi göra skillnad och förhindra en dödsbrand om året spelar det stor roll. Ett problem som jag ser det är att personalkvoten har minskat med ett tiotal uttryckande operativa brandmän på tio år. Politikerna leker med medborgarnas säkerhet när de tar beslut som ligger i linje med att minska styrkans storlek, utvecklar Mattias Lagerman.
Jonas Holmgren, operativ chef, RTÖG, säger att nya arbetssättet med att anpassa antalet brandmän är genomarbetat: Han delar inte bilden av att antalet heltidsbrandmän som åker på larm har minskat. Däremot har "deltidarna" blivit färre.
– Vi följer en särskild process – vilket framgår i riskanalysen – som beaktar frågor kring personal, utbildning, rutiner, fordon och material. Utbildningen justeras vid behov i dialog med medarbetare och skyddsombud.
Han hävdar att förändringen inte sker av kostnadsskäl. Genom att disponera personalen effektivare kan räddningstjänsten korta insatstiden och snabbare möta situationer med flera larm samtidigt. Brandmän och brandbilar binds då inte bara till en händelse.