Mitt inne i centrala Norrköping har arkeologerna gjort ett fynd som är smått sensationellt. Man har hittat ett litet fragment från en förmodad gravhäll i kalksten, tidigare kallad Eskilstunakista, som kan dateras tillbaka till 1 000-talet.
Kungsgård
Fyndet gjordes i kvarteret Gamla Rådstugan, mellan Skolgatan och Gamla Torget och fragmentet är unikt för Norrköping, eftersom sådana här fynd oftast är knutna till en kungsgård eller stormannagård. Det kan alltså ha funnits ett kungligt inflytande så tidigt i historien.
En tidigare förundersökning i kvarteret Mjölnaren, mellan Västgötegatan och Bredgatan, har samtidigt visat att en begravningsplats där är äldre än vad man tidigare trott. Tidigare ansågs den som en medeltida kyrkogård, förmodligen tillhörande ett S:t Gertruds kapell som nämns år 1543 och som ska ha legat på platsen. Men vid en förundersökning hittades gravar från 1000- och 1100-talet.
Alosa by
Även där kan det röra sig om rester av en stormansgård som har haft en egen begravningsplats. Det handlar alltså inte om vem som helst, utan bör ha varit en person med makt och kanske knuten till kungamakten. Frågan är också om det finns ett samband mellan Mjölnaren och gravhällen i Gamla Rådstugan?
Enligt Norrköpingshistorikern Björn Helmfrid var Alosa by, som återfanns vid dagens Grytskvarter, föregångaren till den bybildning som sedan uppstod nedströms. Norrköpingsforskaren Arthur Nordén ville i början av förra seklet tyda Alosa som Alhus, där han menade att ändelsen hus stod för en kungsgård.
Samme Nordén ville tyda ett samtida Malmbohus, som under äldre medeltid ska ha återfunnits på den södra sidan av Strömmen, som en kungsgård eller kanske ännu troligare, ett säte för kungens förvaltare.
Ledungshammar
Ett krigiskt bevis på både mänsklig och kunglig verksamhet under 1100-talet är berget Ledungshammar, det vi i dag kallar för Syltenberget. Namnet består av orden ledung och hammar, där det senare har den fornsvenska betydelsen för klippa. Ordet ledung står för krigstjänst till sjöss och varje område skulle utrusta ett antal skepp till landets försvar.
Och vid Ledungshammar samlades under tidig medeltid Norrköpingstraktens ledungsflotta. En Ledungshammars by finns också omtalad något århundrade senare, men Arthur Nordén menade att byn fanns redan under vikingatid. Och faktum är att vid Ledungshammar kom Askaby kloster att få jordområden.
Mycket talar för att den fiske- och kvarnby som föregick staden under äldre medeltid var en centralort under kungligt inflytande. Det finns också vissa teorier om att det var den Sverkerska kungaätten som stod för det kungliga inflytandet, bland annat via just Askaby kloster, vilket man grundade.
Under medeltiden var Strömmens forsande vatten ständigt en källa för både donationer och tvister. Framför allt när det gällde laxfisket. Fisket var från början förbehållet den kungliga makten.
Det ska ha existerat en påvlig bulla från 1100-talet, vilken fungerade som ett skyddsbrev för Askaby kloster. Brevet från påven i Rom ska ha slagit fast att S:t Olofs kyrka lydde under Askaby och att klostret hade rätt till fiske i Norrköping.
Knäppingsborg
Att det fanns ett kungligt intresse visar också en påbörjad borg, eller kastal (en tornliknande försvarsbyggnad i sten) under tidigt 1300-tal,
i dagens Knäppingsborg. Enligt Arthur Nordén började kung Birger Magnusson, son till Magnus Ladulås, att anlägga en borg på Knäppingsborgsklippan i början på 1300-talet. Men borgen hann knappt påbörjas förrän den revs som ett led i den fredsuppgörelse i Helsingborg som hade träffats mellan kungen och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar.
En uppgörelse, vilken i praktiken gjorde kung Birger maktlös, men han fick behålla Östergötland och Stegeborg. I fredstraktatet slogs det även fast att "Castrum vero Norcopie inchoatum debet penitus demoleri", att det påbörjade fästet i Norrköping skulle nedrivas till grunden.
Nytt ljus
Rester av den nedrivna borgen i Knäppingsborg fanns kvar ännu på 1920-talet, då grundmuren blottades vid ledningsarbeten, under överinseende av riksantikvarien.
Tidigare var kunskapen om det tidigmedeltida Norrköping högst bristfällig. Men de här senaste utgrävningarna kastar nytt ljus över den historiska utvecklingen. Fynden i kvarteren Mjölnaren och Gamla Rådstugan kan härröras till 1000-talet, alltså ungefär hundra år innan den Sverkerska ätten dyker upp i historien.
Det kan alltså redan i brytningstiden mellan hedendom och kristendom ha funnits ett kungligt inflytande över det som sen utvecklades till Norrköping. Kanske via Inge den äldre som grundade Vreta Kloster och lät bygga Vreta kyrka.
Det finns en gammal förteckning som säger att kung Inge och hans drottning Helena ägde stora jordegendomar i Östergötland.
Där kanske kvarn- och fiskebyn Norrköping ingick.
De senaste arkeologiska fynden har rört om
i historiebeskrivningen över Norrköping. Och det ska bli otroligt spännande att följa de nästkommande utgrävningarna.
Källor: Norrköpings medeltid, bevarade medeltidsbrev sammanställda och tolkade av Arthur Nordén. Väktaren - ett Norrköpingskvarter genom åtta sekler av Björn Helmfrid.