91 000 ton koldioxid per år är Norrköpings kommuns klimatavtryck enligt den klimatkartläggning som nu presenterats.
Norrköpings kommun har presenterat sin stora klimatkartläggning som ska ligga till grund för framtida beslut när det gäller att minska koldioxidutsläppen.
– Det handlar om att få en uppfattning hur kommunens klimatavtryck ser ut och inom vilka områden det är som störst, säger Lotta Hansson, miljöstrateg i Norrköpings kommun.
Kommunens mål är att energianvändningen ska effektiviseras med minst 30 procent till 2030 jämfört med 2005. 2030 ska endast förnybara bränslen och energislag användas. Det ska också tas fram en färdplan för hur kommunen ska vara fossilfri till 2030. Här är klimatkartläggningen en viktig utgångspunkt.
De samlade utsläppen mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e). Det används för att visa hur mycket olika växthusgaser, till exempel metan och lustgas, motsvarar i koldioxid för att ges samma verkan på klimatet.
Från 91 000 ton koldioxid (CO2e) till fossilfri kommun på åtta år. Är det ens möjligt?
–Jag är ju optimist. Det går att göra men för det behövs ett samarbete mellan kommunen, näringslivet, organisationer och privatpersoner. Att nå målet kan ingen aktör genomföra ensam, säger Lotta Hansson.
Kartläggningen visar klimatavtrycket i nio kategorier. Absoluta största delen, 51 procent, står området upphandlade tjänster och entreprenader för.
– Kommunen är en stor aktör som har goda möjligheter att ställa klimat- och miljökrav vid markanvisningar och upphandlingar av varor och tjänster. Här pågår mycket bra arbete i kommunen men man behöver vidareutveckla det för att nå klimatmålen. Det går att ställa fler och högre krav på att entreprenörer använder förnybara och återbrukade material och förnybar energi och bränsle, säger hon.
"Jag är optimist", säger Lotta Hansson, miljöstrateg på Norrköpings kommun om målet som fossilfri kommun 2030.
Små insatser kan ge stora förändringar. Det visar slutsatsen när det gäller inköpt mängd och klimatpåverkan av livsmedel (totalt sju procent av CO2e-utsläppen) i kommunens verksamhet. 40 procent av klimatpåverkan i den kategorin är inköpt kött trots att den inköpta mängden bara motsvarar nio procent av totalen.
– Kan man minska inköp av kött med bara fem procent och ersätta det med vegetariskt protein så skulle det ge en mycket stor effekt, säger Lotta Hansson.
Andra kategorier med stor klimatpåverkan är Konsumtion/inköp/leasing (15 procent) och Fastigheter (13 procent). Alla siffror bygger på den senast tillgängliga statistiken från 2019.