Lantmännen använder sig av försiktighetsprincipen

- Vi ska inte odla morgondagens spannmål på en soptipp. Därför måste även det slam som i dag godkänns bli ännu renare. Just nu testas certifiering och förbättring av slam
i ett projekt. Får se vad det kan betyda, säger Erik Jacobsson, Lantmännen.

Norrköping2004-10-22 04:00
Det behöver naturligtvis inte sägas. Lantmännen med medlemmar inom livsmedelssektorns alla delar, säger det alla andra säger. Växtnäringen (främst fosfor) i slammet från våra reningsverk hör hemma i kretsloppet. Och ett sätt är att gödsla jordarna med slammet.
Men slammet är kontroversiellt. Det visar NT:s genomgång. Fynden av skadliga metaller som kadmium, bly, PCB och flamskyddsmedel har lett till bojkott av slammet. Just nu varnas det inte för några otrevligheter i slammet. Men positionerna är låsta.

Medicinrester
- Det finns fortfarande en rädsla för att hitta nya hittills okända föroreningar i slammet, förklarar Erik Jacobsson, som finns på spannmålsdivisionen hos Lantmännen i Norrköping.
- Medicinrester exempelvis är något man talar om. Det gäller att jobba med en försiktighetsprincip.
- Dessutom anser vi att kommunerna, alltså avloppsverksägarna, inte gjort tillräckligt för att få slammet renare. Visst, det finns många sorters slam som är godkända att i princip läggas ut på åkermark. Men de är godkända utifrån nivåer som funnits länge. Vi vill att man ska komma längre i reningen och samtidigt förhoppningsvis också eliminera andra "nya" farligheter.
Men kanske kan ett pågående försök, ReVAQ, leda till att slammet accepteras av oss alla, från konsumenter av spannmål till producenter. Avloppsreningsverket i Motala samt verken i Katrineholm, Bromma, Kungsbacka, Eslöv och Käppala deltar i projektet, som ska vara slutfört om något år.

Motalaslam i unikt test
I dag läggs allt slam från reningsverket i Motala ut på åkrar där brödsäd odlas. Det handlar om 3 500 ton som räcker till 230 hektar. Svensk Dagligvaruhandel är engagerad i projektet. Livsmedelsbranschen är klart positiv.
ReVAQ står för ren växtnäring från avlopp. Ett av ReVAQ:s mål är att få balans på metallerna som finns i åkermarken.
- Jordar kan innehålla mer eller mindre kadmium. Men det finns andra metaller vi också måste få koll på, säger Erik Jacobsson.

Det går bra till Italien
ReVAQ ska också leda till att inga oönskade miljöstörande organiska ämnen tillförs åkrarna, exempelvis medicinrester.
Men Motalas slam är inte bättre än Slottshagenslammet. Båda klarar värdena för hur mycket föroreningar ett slam får innehålla för att få läggas ut på åkermark. Är det själva ReVAQ-certifieringen som avgör möjligheten att få ut slammet?
- Den väger tungt. Men det är inte bara själva certifieringen. Utan även faktumet att ReVAQ innebär att reningsverken fortsätter att förbättra sitt slam. Förbättringsprocessen ute i reningsverken har annars avstannat, menar jag. Dessutom finns det vissa begränsningar även för ReVAQ-slam. Första året efter slamgödsling ska man inte odla brödsäd.
I dag gödslas brödsädsspannmål som ska på export, bland annat till Italien, med slam som i princip är godkänt för att gödsla svenska brödsädesåkrar med. Men det går alltså inte i Sverige. Är det inte dubbelmoral?
- Ja, det kan jag väl tycka. En tröst ska väl vara att det är väldigt lite sådan spannmål som produceras. Man ska veta att det har funnits en liberal syn ute i Europa när det gäller gödsling. Men trenden är att europeiska köpare också börjar fråga efter
hur spannmålet producerats. Där ligger Sverige klart före i kunskap, säger Erik Jacobsson.
Tilläggas ska att Kravspannmål och Svensk Sigillspannmål inte accepterar ReVAQ-spannmål. Tillsammans har dessa uppskattningsvis fem procent av den svenska spannmålsskörden.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om