Skolkommunalrådet Olle Johansson (S) vill gärna införa något slags läxhjälp eller studiehjälp för alla, både för elever som som har svårt att klara godkänt betyg och för elever som siktar högre.
– Det ligger högt på prioriteringslistan. Som elev ska du inte vara beroende av att ha någon hemma som kan hjälpa dig, säger han.
Ingrid Westlund, docent i pedagogik, har forskat om läxor under sin tid vid Linköpings universitet. Hon tycker läxhjälp kan vara bra.
– Men man måste först diskutera läxan som sådan bland pedagogerna. Om man ger läxor som eleverna inte klarar själva äter det bara upp läxhjälpstiden, säger hon.
John Hattie, australiensisk professor och forskare, har gjort en forskningsöversikt där över 80 miljoner elever ingår. Hans slutsats är att läxor generellt har en låg effekt på elevers lärande. För yngre elever kan svåra läxor få en negativ effekt och minska eleverna motivation. Men rätt utformade läxor med bra återkoppling och diskussion kan vara bra, särskilt för lite äldre elever.
Ingrid Westlunds bild är att föräldrar känner sig pressade av barnens läxor. I en del familjer är det ont om tid med heltidsarbetande föräldrar och olika fritidsaktiviteter. I andra kanske föräldrarna inte har kunskaperna så att de kan hjälpa barnen.
Bilden av läxor som konfliktämne bekräftas av en studie som Lucas Forsberg gjorde vid Tema Barn vid Linköpings Universitet för några år sedan. Den visar att föräldrar och barn ofta hamnar i bråk om när läxan ska göras, före eller efter fotbollsträningen till exempel. Särskilt gäller det när barnen går i mellanstadiet och början av högstadiet.
Medverka i vår Läxkoll genom att svara på frågorna i formuläret nedan.
Tack på förhand!