Under tre dagar i mitten av oktober anordnade Linköpings universitet en populärvetenskaplig vecka, där några av universitetets mest framstående forskare föreläste. Målgruppen var gymnasieelever och alla lärare som ville fylla på sin kunskapsbank.
Dagens skola kräver mycket pluggande vid sidan av timmarna på schemat. Hur blir man effektiv med sina läxor? Och framför allt - behövs de överhuvudtaget? Det är en fråga som föreläsaren Ingrid Westlund, forskare och lärarutbildare vid Linköpings universitet, ställer sig. Ingrid är en av de få forskare i Sverige som har forskat om just läxor. Alla vet vad läxor är och hon tycker att det är ett område som behöver mycket mer forskning.
Inte okej för vuxna
Ingrid visar oss en bild som en yngre elev har ritat. Eleven har skrivit rubriken "Är det här ett liv, va?" och ritat in åtta timmar skola, tre timmar läxor och tretton timmars sömn. Vuxna som jobbar åtta timmar om dagen tror inte jag vill behöva jobba tre timmar övertid varje dag, förklarar Ingrid.
I dag är läxor ett väldigt hett samtalsämne, varför? Politiker har olika åsikter, vissa menar att det främjar landets tillväxt medan andra menar att läxor ska klaras av på skoltid. Senaste tiden har även ett stort antal läxföretag expanderat på marknaden. Har det inte gått över gränsen när vi måste anställa folk för att hjälpa eleverna med läxor?
Vi tar för givet vad effekterna av läxor är - att vi får kunskap. Det är dock inte vetenskapligt belagt och Ingrid berättar att det är väldigt svårt att undersöka. Läxor är även en stor grund till konflikter som skapas i hemmet. Föräldrarna vill att deras barn ska göra läxorna direkt när de kommer hem och få sin fritid senare, vilket oftast inte barnen vill.
Undervisningen avgör
Ingrid berättar om olika studier som gjorts, där de bland annat kommit fram till att det är lärarna som gör skillnad, inte läxorna. I det hänseendet har läxorna fått ranking 88 medan 25 av de 30 första faktorerna enbart handlar om undervisning.