Skolkommunalrådet Olle Johansson (S) vill gärna införa något slags läxhjälp eller studiehjälp för alla, både för elever som som har svårt att klara godkänt betyg och för elever som siktar högre.
– Det ligger högt på prioriteringslistan. Som elev ska du inte vara beroende av att ha någon hemma som kan hjälpa dig, säger han.
Hur stödet ska se ut vet han inte ännu, men han har många tankar kring läxor, till exempel att läxor aldrig ska vara så svåra att eleven inte kan klara dem själv.
Ingrid Westlund, docent i pedagogik, har forskat om läxor under sin tid vid Linköpings universitet. Hon tycker läxhjälp kan vara bra.
– Men man måste först diskutera läxan som sådan bland pedagogerna. Om man ger läxor som eleverna inte klarar själva äter det bara upp läxhjälpstiden, säger hon.
Nyttan av läxor
John Hattie, australiensisk professor och forskare, har gjort en forskningsöversikt där över 80 miljoner elever ingår. Hans slutsats är att läxor generellt har en låg effekt på elevers lärande. För yngre elever kan svåra läxor få en negativ effekt och minska eleverna motivation. Men rätt utformade läxor med bra återkoppling och diskussion kan vara bra, särskilt för lite äldre elever.
I en nordisk forskningsrapport som presenterades nyligen drogs slutsatsen att svenska lärare arbetar med läxor på fel sätt. Läxan behandlas oftast som något separat som lämnas in och rättas, men inte diskuteras i klassrummet. I Finland får eleverna oftare diskutera läxan tillsammans och rätta den själva.
– Då blir det ytterligare ett lärtillfälle för alla elever, säger Ingrid Westlund.
Läxor är också politik. Ingrid Westlund är både forskare och aktiv Vänsterpartist, men förklarar att hon är noga med att hålla isär rollerna.
Hennes bild är att föräldrar känner sig pressade av barnens läxor. I en del familjer är det ont om tid med heltidsarbetande föräldrar och olika fritidsaktiviteter. I andra kanske föräldrarna inte har kunskaperna så att de kan hjälpa barnen.
Läxor, ett konfliktämne
Bilden av läxor som konfliktämne bekräftas av en studie som Lucas Forsberg gjorde vid Tema Barn vid Linköpings Universitet för några år sedan. Den visar att föräldrar och barn ofta hamnar i bråk om när läxan ska göras, före eller efter fotbollsträningen till exempel. Särskilt gäller det när barnen går i mellanstadiet och början av högstadiet.
Ingrid Westlund har också en bild av att lärare blivit allt mer pressade av allt de ska hinna lära eleverna. Läxan kan ge den extra tid som behövs.
Omvänd effekt
Skolkommunalrådet i Norrköping är inte den enda som vill satsa på läshjälp. På nationell nivå vill både de styrande Allianspartierna och Socialdemokraterna göra det.
Politikerna har fått ytterligare en rapport att grunna över.
I Norge blev det obligatoriskt för skolor att erbjuda läshjälp 2010. Tanken var att det skulle utjämna sociala skillnader. Den utvärdering som nu gjorts visar att skillnaderna, tväremot intentionen, har ökat. Skolorna har inte lyckats få de elever som bäst behöver stöd att ta chansen.