Saabiir går i tvåan på Norrköpings nyaste grundskola, Jasminskolan, som håller till på Gamla lasarettet. Fotboll spelar han på Getängen, men det kan finnas spring kvar i benen när han kommer inomhus också.
- Vi springer i korridoren. Alla gör det. Det är svårt att låta bli, säger han och ler jättestort.
Frågan om vad som är sämst i skolan grunnar han på en stund. Han kommer inte på något. Allt är kul.
Före Jasminskolan gick han på De Geerskolan på andra sidan Södra Promenaden. Det var bra det också.
- Men här har jag mest kompisar, såna som man kände förut.
Just den här dagen, när hela skolan har utomhusaktiviteter på Getängen, ropar kompisarna på honom att de ska spela nu.
Färre grundskoleelever
På Jasminskolan går ungefär 70 av kommunens totalt 12 350 grundskoleelever plus tio från Linköping. Det är en friskola med islam och miljö som inriktning.
Antalet grundskoleelever i Norrköping har minskat med fler än 2 000 sedan 2001. I kombination med den ökande konkurrensen från friskolor har det gjort att de kommunala skolorna tappat mer än 3 000 elever på tio år.
2001 fanns 64 kommunala och fem fristående skolor i Norrköping. Nu finns 52 kommunala och elva friskolor och fler friskolor är på väg.
De kommande åren beräknas elevantalet börja öka igen, först i de lägre årskurserna. 2015 vänder det på högstadiet också. Det året beräknas eleverna vara 800 fler än i år.
Ikram vet precis vad Saabiir pratar om med spring i korridorerna. Hon går i sjätte klass och tycker att det är för rörigt på skolan ibland, till exempel när en klass har lektion och en annan har rast.
- Och det blir lite bråkigt ibland, säger hon. Vissa elever blir snabbt arga och så och det blir bråk mellan dem. Det är inte trevligt. Då ropar jag på lärare så att de reder ut det.
Det är det som är sämst med skolan, tycker hon. Annars är det mesta bra.
- Det är roligt. Vi har roligt på rasterna. Killarna brukar köra fotboll och tjejerna hoppa hopprep. Ibland brukar jag vara med och spela fotboll när vi inte vet var hopprepet är.
Det roligaste ämnet tycker hon är geografi.
- Alla länder har olika flaggor och olika kulturer och man lär sig om miljön och så.
Att börja på ny skola i höstas när Jasminskolan startade kändes inte pirrigt alls.
- Det kändes jätteroligt eftersom jag hade kompisar som skulle gå här.
Liknande bakgrund
De flesta svenska studier visar att segregationen i den svenska skolan har ökat. Det blir allt mer så att eleverna på en skola har liknande bakgrund. Till en del beror det på boendesegregationen. Hur mycket som beror på att elever kan välja skola är forskarna inte överens om.
I Norrköping finns skolor där alla, eller nästan alla, elever har rätt till modersmålsundervisning, det vill säga att de har ett annat modermål än svenska, till exempel Söderporten (före detta Hagebyskolan) och den muslimska friskolan Kunskapsljuset.
Och så finns skolor där ingen, eller nästan ingen, elev har utländsk bakgrund, som Vikbolandsskolan och friskolan Jönsbergska Idrottsskolan.
Det i elevernas bakgrund som mest påverkar deras resultat i skolan är föräldrarnas utbildningsnivå. Det syns redan på nationella provet i årskurs tre.
Skolverkets sammanställning visar att knappt 70 procent av eleverna med kortutbildade föräldrar klarade delprovet om skriftliga räknemetoder, medan nästan 90 procent av eleverna med högskoleutbildade föräldrar gjorde det.
På några skolor i Norrköping är det knappt en fjärdedel av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning. Dit hör Söderporten, Kättinge och Matteusskolan.
På andra skolor har upp emot tre fjärdedelar av föräldrarna sådan utbildning. Dit hör Victoriaskolan Montessori, Sandtorpet, Långtorpsskolan och Bråviksskolan.
Men kompisarnas föräldrar påverkar också. Det har Skolverket sett. En elev med kortutbildade föräldrar presterar bättre om han eller hon går i en skola där de andra eleverna har högutbildade föräldrar. Det är som att eleven dras med. Delvis kan det också handla om lärarnas förväntningar.
Studera vidare
Eleverna på Jasminskolan har planer på att studera vidare. Saabiir vill bli läkare och det vill Ikram också. Khadra, som går i fyran, säger samma sak.
- Men vi får se vad jag vill bli när jag blir lite äldre, säger hon klokt.
Khadra tycker om Jasminskolan.
- Jag lär mig en massa saker, mycket om islam. Jag känner mig bra här. Det är vanligare med kristna, men jag känner mig tryggare med muslimer. Här kan jag klä mig som jag vill. Det brukar vara skämmigt med kjol och slöja när de andra har byxor. På min förra skola frågade de mycket om mina kläder. De var inte dumma, men de förstod bara inte.
- Fast en dag kom en kille och drog av mig sjalen. Det var inte snällt, tycker jag.
Khadra tycker inte om när det är rörigt och bråkigt. Det är det hon tycker är sämst med skolan:
- Att en del skriker mycket. Det är lite rörigt ibland nu, men det blir bättre.
Nur, som går i sexan, tänker inte så mycket på när han ska bli vuxen. Han gillar fotboll och att ha roligt i skolan. Bäst tycker han om engelska och sämst om matte.
- Det är lite svårt, till exempel delat med, säger han.
Han bor i Navestad och tillsammans med en del skolkompisar får han åka hem med skolans egen skolbuss. Sedan byter han om, äter lite och gör läxor. Det måste han göra varje dag.
- Det är bra, man kan lära sig mycket, säger han.
Och så springer han också iväg för att spela fotboll i solskenet på Getängen.