Lennart visar Hagebys historia
Lennart Enstedt vill ge Hagebyborna en inblick i hur en del av Norrköping har formats.-Jag tror att det kan motverka den rotlöshet som många känner när de flyttar ut till ett nytt område, säger han.
Onsdagen den 17 januari invigs hans utställning över forna dagars Hageby. På eftermiddagen klipps banden i utställningslokalen Den gula träffpunkten vid Hageby centrum.
Kartor och tidningsurklipp, teckningar och kopior av gamla fotografier kan då beskådas av Hagebyborna.
De senaste årtiondena har 68-åriga Lennart Enstedt samlat på sig mycket material, främst om Hageby men också om närbelägna områden, som Navestad.
I en pärm med klipp från NT kan man följa Hagebys historia och göra nedslag i ridhuset och Vrinneviskogen, i Hageby centrum och vid bäckarna, som nu är undanbyggda.
-Det är synd, tycker Lennart Enstedt.
På en av hans teckningar i ljusa pastellfärger leker hans barndomskamrater glada lekar vid en slingrande bäck.
-Jag har också velat vända mig till de allra yngsta i Hageby, förklarar Lennart Enstedt, som arbetat 13 år som barnskötare i området.
Att Lennart Enstedt är en samlare märks redan i hallen i hans hus på Mamregatan i Hageby. Där hänger en lång rad tumvantar och mössor i allsköns färger och mönster. En del av dem har hustrun Gunnel stickat, andra har makarna fått i present.
En samling dalahästar kantar vardagsrummets fönster ut mot trädgården, och hela huset står i helgskrud, med gran och glitter, lyktor och girlanger.
<p><b><font size="2">Torp blev parkering</font></b>
På ett bord ligger en stor, svartvit flygbild över Hageby år 1959. Den köpte Lennart Enstedt för länge sedan från lantmäteriet i Gävle, och nu inför utställningen har han låtit montera den.
-Här rinner bäcken ännu öppen, säger han och låter fingret löpa ett stycke nedanför Vrinneviskogen, längs det ljusa streck som han självsvåldigt döpt till Vrinnevibäcken.
-Här låg Ljuraberg, ett litet torp som fick stryka på foten när Hageby centrum byggdes, säger han och pekar på en grå rektangel belägen där dagens asfaltsmörka parkeringsplats breder ut sig.
Hans tankeutflykter avbryts av att katten Pricken krafsar på fönstret till villan, där husse och matte bott sedan 1961.
Redan några år tidigare flyttade de till Hageby.
-Det fanns tomter här. Och vi kände för den här delen av staden, säger Lennart Enstedt, som har en del barndomsminnen från Hageby.
<p><b><font size="2">Åkte kälke om vintrarna</font></b>
Under ett år på 1940-talet bodde han i sin mormors villa i Egna hem-området. Han berättar om vintrarnas kälkåkning som började högt uppe i Vrinneviskogen och fortsatte långt ner i Hageby. På kartan kan man följa i hans spår.
-Ibland var det lite grus på vägen och när det hamnade under medarna gnistrade det som tomtebloss i mörkret, säger han.
Med mycken möda har han byggt upp den stora samlingen av kartor, bilder och fakta. Han har besökt Stadsarkivet och Stadsbibliotekets Norrköpingsrum, Stadsmuseet och lantmäterimyndigheten i Linköping.
-Det har inte varit långt ifrån en heltidstjänst de senaste veckorna, säger Lennart Enstedt, som också gärna släktforskar och har haft fullt sjå att hinna med båda delarna på sistone.
-Jag använder både fakta och skämtsamma och naiva bilder på utställningen för att fånga olika människor, förklarar han och plockar med glasögonen, som han håller i händerna medan han talar.
"Planer som skrinlades. Så här blev det INTE. Tillbakablick år 2001" heter en avdelning i en av Lennart Enstedts många pärmar. Där samlar han gamla, skrotade idéer om hur vägar skulle gå och hus skulle byggas.
Månne blir det en bok en dag?
-Nog skulle jag vilja, men om kraften och materialet räcker till vet jag inte.
Genom utställningen hoppas han komma i kontakt med människor som minns och som kan ge honom nya infallsvinklar.
Så jobbar vi med nyheter