Linus, 7, placerades i en "bunker"

"Det finns inget alternativ för Linus" sade kommunens handläggare och erbjöd en plats på Tamburinen. Att han skulle sitta inlåst på en sluten avdelning var inte något som föräldrarna hade förväntat sig.

Foto:

Norrköping2011-10-10 10:03

- Han satt som i en bunker, det var hemskt, säger mamma Eva.

Familjen vill vara anonym med hänsyn till Linus. De vill inte utelämna honom mer än nödvändigt. Samtidigt känner de att de måste berätta.

Varje gång den låsta avdelningen kommer på tal strömmar tårarna på Evas kinder. Pappa Lars är mer återhållsam, men lika upprörd.

Linus har svårt att prata på grund av att han har dålig kontakt mellan hjärnhalvorna. Han har lätt för att förstå, har lärt sig bokstäver och siffror. Men när han vill prata kommer bara enstaka ord som ja, nej, cykla och titta.

Pratade inte

Det var när Linus inte kom igång med pratet vid två års ålder som handikappet upptäcktes. Först misstänktes autism, men Linus har inte någon diagnos. Det har krävts hård och regelbunden träning genom åren för att få Linus att lyssna, förstå och utföra instruktioner.

- Vi har använt IBT, intensiv beteendeterapi, som brukar ta två år att träna in hos barn. Men han gjorde det på ett år, så han är ganska lättlärd, säger Eva.

Metoden är intensiv och utförs i hemmet. Beröm och belöningar är ett viktigt verktyg. Familjen har haft flera personliga assistenter till sin hjälp, liksom logopeder och stöttande personal på bland annat Linus förskola.

Vanlig skola

Alla var inställda på att han skulle gå på en vanlig skola med en assistent. Men det fick han inte för kommunen. Efter många vändor och beslut hamnade Linus på Tamburinens träningsskola. Från att ha lekt med andra barn satt Linus på en sluten och låst avdelning där han skulle spendera dagarna med en lärare och två andra barn. Ett låg och sov och det andra sprang fram och tillbaka.

Fel miljö

Snart insåg Lars och Eva att miljön var helt fel för Linus. Allt de hade tränat upp riskerade att raseras.

- Det var hemskt, säger Eva.

Men någon förståelse hos kommunen fick de inte. Till slut fick de ett tips som gav familjen hopp. Och i veckan fick de besked att Linus var välkommen på Skarphagsskolan. I fredags gick Linus sin första skoldag.

- Det känns jätteskönt, vi har fått ett sådant positivt bemötande där. Men hur kunde kommunen säga att det inte fanns något alternativ? undrar Eva.

De är lättade men funderar mycket på vad som hade hänt om de inte hade varit så envisa och kämpat.

- Det finns ju de som inte orkar. Hur går det för dem? säger Eva.

Fotnot: Samtliga namn är påhittade.

Fakta Särskolan

Elever som har en utvecklingstörning och som inte kan gå i grundskolan ska få sin utbildning i särskolan.

Den obligatoriska särskolan omfattar två parallella former, grundsärskolan och träningsskolan.

Grundsärskolan är en egen skolform med egna kursplaner. Vissa elever går tillsammans med grundskolans elever, det vill säga i samma klass. Andra grundsärskoleelever bildar egna klasser, men går oftast tillsammans med grundskolans elever i samma skolbyggnad.

Ofta är särskoleklassen liten och har tillgång till fler vuxna per elev än övriga klasser.

Träningsskolans kursplan skiljer sig från grundsärskolan och utgörs inte av de traditionella ämnena. Den omfattar fem större ämnesområden; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Träningsskolan finns på Skarphagsskolan, Tamburinen, Ljura, Matteus- och Ektorpsskolan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om