Lisa Lundhs nya tid i Norrköpings vardag

Lisa Lundh, 42, lutar sig mot en vägg på ett hus, som format hennes liv och karriär. I dag är andra fastigheter en del av hennes vardag. ”Många tycker och tänker om det vi gör. Jag gillar det”, säger hon.

Lisa Lundh styrde promenaden genom staden med NT:s Mats Willner till det gamla baskettemplet Linghallen.

Lisa Lundh styrde promenaden genom staden med NT:s Mats Willner till det gamla baskettemplet Linghallen.

Foto: Calle Slättengren

Norrköping2019-01-26 10:00

Vi går, bokstavligen, i Lisa Lundhs nya arbetslandskap bland Lundbergs fastigheter mitt i stan. Hon är bara några månader in i jobbet som marknads- och kommunikationschef, men samtalet börjar i en helt annan tid och plats.

Kvarnen i Hävla.

Familjen Ericsson har malt mjöl där i 121 år och är, med Lisas pappa Lars, inne på den tredje generationen i det unika hantverket. Kvarnen är en av de bäst bevarade i Östergötland och går året runt. Allt började, när Karl Emil Eriksson och hans hustru Maria lämnade Billsbro i Vingåker och skrev, på sensommaren 1898, kontrakt med Hävlas kvarn. Den låg då vid nedre bruket, Skärfors, innan den flyttades 1900–1901 till sin nuvarande plats – vackert belägen vid sjön Vagnaren och vattendraget till Stöparen, som i alla år försett kvarnen med kraft.

Karl-Emil drog vidare och lämnade över driften till sin bror Arvid, som såg sin son Harald ta över arrendet 1958 innan Lars tog över 1988.

Där bor och driver idag Lisas föräldrar Lars och Majvor kvarnen.

– Pappa har växt upp där och lärt sig allt från grunden. Det är ett fint arv. Kvarnen är välbevarad i en fantastisk miljö. Jag har alltid kallat det för landet. Jag och min syster tillbringade många somrar där hos farfar och farmor. Det finns en särskild romantik över platsen, säger Lisa.

Ska du, så småningom, ta över och driva den?

– Det är den ständiga frågan, men det blir nog inte så. Jag tror jag inte hinner lära mig.

Kan du köra den?

– Inte ens om det är kris... Jag kan, kanske, på min höjd starta den, men knappast få ut någon mjöl.

Om pappa Lars driver kvarnen säkrar mamma Majvor kvalitén på mjölet.

– Mamma provbakar allt mjöl. Det har blivit mycket bullar genom åren och luktade alltid nybakat hemma. Det är fina minnen. Ett tag var det lite fest om vi hade köpebröd på bordet, men det är inte riktigt så nu, säger Lisa.

Det finns en annan tradition och historia i Lisa Lundhs vardag. Fastighetsbolaget Lundbergs, som har sitt huvudkontor i Norrköping och finns på tio olika orter i Sverige, firar 75 år i år. Man har, egentligen, byggt – och bygger –  Norrköping under alla år.

Vad var din egen bild av Lundbergs?

– Den var en liten annan än den jag har nu.

Som?

– Företaget har utvecklats enormt de senaste åren och är mer visionärt och framåtriktat än jag faktiskt trodde. Jag har kommit in i bolaget i en spännande tid, men jag har mycket kvar att lära. Jag är helt ny i branschen i fråga om stadsutveckling och fastigheter. Mina kollegor sa innan jag började att det inte fanns några branschuttryck, men det gör det.

Hon har under sin första tid åkt runt och bekantat sig med Lundbergsland i Sverige.

– Det skiljer mycket på våra orter. I vissa städer är vi stora, men så mycket mindre i andra.

Lisa Lundh gick från ett publikt företag till ett annat, när hon tog steget från IFK Norrköping och flyttade till höghuset i city. Det blev bara ett halvår på arenan vid promenaden.

– Det var inget lätt beslut, säger Lisa.

– Jag hade ju precis börjat på IFK Norrköping, när den här chansen dök upp. Min första tanke var ”nej, jag kan inte byta jobb”. Jag lät magkänslan styra mitt beslut, men jag kände mig lite som en svikare.

Det kändes så?

– Absolut. Det var jobbigt, men när beslutet väl landat så kändes det rätt. Det här var en möjlighet jag inte ville tacka nej till.

Såväl Lundbergs som IFK Norrköping berör känslor och påverkar vår dag i såväl stadsbild som humör. Vad är svårast?

– Jag passar gärna, som den nykomlingen jag är i branschen, på den frågan.

– IFK Norrköping är känslor på ett annat sätt. Det är mer här och nu. En seger en dag gör allt bra. En förlust gör det inte... Fastigheter är mer bestående. Många tycker och tänker om det, men det ger oss också en möjlighet att påverka livet och stadsbilden, menar Lisa Lundh.

Lisa Lundh var borta från Norrköping i nästan sju år med studier och jobb i Luleå, Stockholm och USA och kom hem igen 2006.

– Jag fick ett litet återfall och började spela basket igen. Jag visste inte riktigt vem jag var om jag inte spelade, men det blev en ytterst kort comeback.

Ibland behöver man resa bort för att komma hem.

– Det var lite så, säger Lisa.

– Det hände så mycket under åren jag inte var här. Det var verkligen inte samma stad som jag en gång lämnade, säger Lisa och blickar upp mot byggnaden vi stannat vid.

Den eviga Linghallen.

– Så många timmar jag har spenderat där inne... Vi var Nubf på den tiden. Jag kan än idag känna hur det var att ta i dörren, springa upp för de nötta trappstegen och hålla i räcket. Det var baskettemplet på min tid.

– Basketen formade mig. Basketen gav mig möjligheter, som jag inte hade fått annars och styrde många av mina val. .

Som att dra till Las Vegas efter SM-guldet med Flamingos 2000?

– Precis... Jag hade en längtan tillbaka till USA och hade kontakt med en kompis, Viveca Löf, som spelade på college i Las Vegas. Jag åkte dit, fick ett tillfälligt arbetstillstånd och jobba på en HR-avdelning för ett hotell/casino, som skulle anställa 6 000 personer. Det var spännande och en väldigt bra erfarenhet.

På promenad med…

Namn: Lisa Lundh.

Född: Den 29 februari 1976 i Norrköping.

Familj: Pojkvän Fredrik Samson och barnen Edvin, 7 och Kajsa, 6.

Bor: Kolmården.

Yrke: Marknads- och kommunikationschef på Fastighets AB L E Lundberg.

Vår promenad: Vi lämnade Lisa Lundhs kontor på huvudkontoret i det välkända höghuset mitt i stan, gick i vår södra promenad förbi Stadsbiblioteket och Kungsgårdsskolan till klassiska Linghallen. Vi stannade där i solskenet och gick igenom hennes långa basketkarriär, som gav ett SM-guld med Flamingos 2000. Vi vände hem över skolgården och Nygatan.

Favoritplats: New York City och Hävla Kvarn.

Favoritlag: IFK Norrköping och Dolphins

Favoritserie på tv: Det är lite tv just nu, men jag tittade på och gillade ”Vår tid är nu” på SvT.

Favoritmat: Jag älskar mat. Mammas hemlagade är alltid en favorit, men också skaldjur.

Vad lyssnar du helst på? Det är mycket blandat, men jag har köpt biljetter till Robyn på Sjöhistoriska i Stockholm i augusti.

Hobby: Träna, resa, äta och ha kul.

Styrka: Jag är duktig på att passa tider. Jag är målmedveten och ganska envis – på gott och ont. Jag har lärt mig hantera det.

Svaghet: Det kan vara andra sidan av styrkorna.... Jag skulle behöva släppa lite på kontrollen.

Motto: Jag har egentligen inte det, men tycker om texter och det skrivna ordet. Det finns mycket bra att inspireras av där ute.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!