Efter 18 år som präst inom Svenska kyrkan är Lisa Linderoth redo för ett nytt kapitel. Hon byter Norrköping mot Stockholm och börjar sin nya tjänst som konsulent vid Sveriges kristna råd (SKR).
– Om man skulle bli frihetsberövad så tror jag att vem som helst av oss skulle uppleva det som en kris. Det är en jättesvår situation att hantera och då kan det vara bra att prata med en annan människa, säger Lisa Linderoth, Norrköpingsprästen som har jobbat 18 år i Svenska kyrkan.
När brottsmisstänkta personer häktas erbjuds de andlig vård genom de olika trossamfunden. För Lisa utgör de här personliga samtalen på häktet en viktig del av hennes jobb.
– Det råder absolut tystnadsplikt, vilket gör att de kan känna sig bekväma med det och prata om vad de vill. Min uppfattning är att många intagna väljer att prata med en själavårdare, säger Lisa, som även jobbat med andlig vård på Kolmårdsanstalten.
– De anställda inom Kriminalvården gör ett viktigt jobb, men jag tror att de som sitter frihetsberövade tycker det är skönt att prata med någon som kommer utifrån. De behöver möta människor som inte jobbar inom Kriminalvården.
Om det finns risk för att den häktade försvårar utredningen får domstolen besluta att hans eller hennes kontakter med omvärlden ska inskränkas, till exempel att han eller hon inte får läsa dagstidningar, lyssna på radio eller se på tv.
Men även de som är förlagda med restriktioner har rätt till att träffa en präst, en imam eller andra religiösa företrädare för andlig vård.
Tystnadsplikten innebär självklart att det är omöjligt för Lisa Linderoth att prata om innehållet i samtalen.
– Samtalen ser väldigt olika ut. En del vill prata, andra vill kanske mer ställa frågor. Jag har flera roller, givetvis som präst men också som medmänniska, säger hon.
Alla som sitter frihetsberövade i Sverige har rätt till andlig vård. "Intagna behöver möta människor som inte jobbar inom Kriminalvården", säger prästen Lisa Linderoth.
En misstänkt person får som längst sitta häktad i nio månader. Om den misstänkte personen är under 18 år får den som längst sitta häktad i tre månader.
Vi ser att den grova kriminaliteten går ner i åldrarna. Påverkas samtalen när de misstänkta är unga?
– Vi möter alla, oavsett åldrar. Men vi prioriterar de yngre, de får tätare besök. Yngre människor saknar den livserfarenhet som äldre har plockat med sig. Yngre kan känna ett behov av att prata med vuxna människor. Jag använder mina erfarenheter av att vara mamma när jag pratar med yngre, det ser jag som en fördel.
För att bli häktad krävs det att det brott som personen är misstänkt för har minst två års fängelse i straffskalan. Det handlar alltså om grova brott som de människor Lisa Linderoth möter är misstänkta för.
"Jag tycker inte att man kan kräva att brottsoffer ska förlåta förövaren. Men samhället som sådant måste se till att de som bryter mot reglerna får en ny chans. För att en människa ska kunna bli bättre måste straffen även bestå av rehabilitering och vård."
Vi har en våldsvåg just nu som gör att tonläget höjs och det krävs hårdare straff. Hur ser du på det?
– Först av allt vill jag poängtera att de som är häktade är inte dömda. De är misstänkta för brott. Jag har en annan approach som präst, min inställning är att det är skillnad på att göra fel och att vara fel, säger Lisa och fortsätter:
– I ett samhälle måste det finnas regler. Om någon bryter mot de reglerna så får det konsekvenser, det måste alla förstå. Men jag anser att vi alla har samma värde som människor. Det är väldigt viktigt att hålla isär att någon gör fel från att någon är fel, för vi alla har med oss trauman och sår.
Bakom de allra flesta brotten finns det brottsoffer. Lisa Linderoth har förståelse för att de som drabbats vill att skyldiga ska ställas till ansvar för gärningarna.
– Brottsoffer har rätt till sin känsla. Jag förstår att människor som drabbats av brott inte kan förlåta den person som har orsakat att det har blivit sårigt och jobbigt. Jag tycker inte att man kan kräva att brottsoffer ska förlåta förövaren. Men samhället som sådant måste se till att de som bryter mot reglerna får en ny chans. För att en människa ska kunna bli bättre måste straffet även bestå av rehabilitering och vård.
Lisa Linderoth har i många år jobbat med själavårdssamtal på Norrköpingshäktet och Kolmårdsanstalten. Nu ska hon coacha och stötta andra i de viktiga samtalen.
Vilka är de svåraste samtalen att ha?
– Det är de samtal där man inser att de här personerna skulle behövt mer stöd och hjälp. Det finns mycket som kan brista i ett samhälle, det finns många riskfaktorer. Det är så mycket som ska fungera, som i hemmet, i skolan och bland kompisar.
Vi kan konstatera att det finns brister i samhället, men vilket ansvar har föräldrarna för att skapa bästa förutsättningarna för sina barn?
– Man ärver horisonter. Jag kommer från en arbetarfamilj som periodvis hade det tufft ekonomiskt. Men fattigdom handlar inte bara om pengar. Jag fick med mig en palett, där allt kändes möjligt. "Vill du bli lastbilschaufför?, kör på det". "Vill du bli elektriker?, satsa på det". I Sverige är mycket av den högre utbildningen gratis. Jag tycker att man som förälder ska berätta om alla möjligheter som finns.
"Om man skulle bli frihetsberövad så tror jag att vem som helst av oss skulle uppleva det som en kris. Det är en jättesvår situation att hantera och då kan det vara bra att prata med en annan människa", säger Lisa Linderoth.
Inom svensk kriminalvård finns det präster, pastorer och diakoner samt imamer och övriga muslimska själavårdare som har i uppdrag att möta de intagnas behov av personliga samtal. De ska även anordna samtalsgrupper och gudstjänster. De kallas Nav-medarbetare – och Lisa Linderoth, 44 år, är en av dessa.
Men snart väntar nya uppdrag.
Den 15 januari inleds ett nytt kapitel när hon byter Norrköping mot Stockholm och börjar sin nya tjänst på Sveriges kristna råd (SKR), som konsulent för andlig vård inom kriminalvården. Nu blir Lisas nya uppgifter att samordna, utbilda nav-arbetare, rekrytera och ge råd och stöd.
– Av egen erfarenhet vet jag om att det kan vara ensamt som Nav-medarbetare, bland annat med tanke på tystnadsplikten. Jag vet också vad som kan skava. Min roll blir att åka runt i landet och ge råd och stöd, jag ska coacha och även ansvara för utbildning.
Vad var det som fick dig att söka den här tjänsten?
– Jag sökte faktiskt inte jobbet, det var Sveriges kristna råd som sökte upp mig. Det är en fantastisk organisation som står för värme och kompetens. Det ska bli väldigt spännande att börja jobba, även om det är med lite skräckblandad förtjusning.
Lisa Linderoth ska bo kvar i Norrköping och pendla till nya jobbet i Stockholm ett par dagar i veckan. "Jag älskar Norrköping", säger hon.
Det nya jobbet innebär nämligen att hon inte längre kommer att hålla i gudstjänster.
– Jag älskar mitt jobb. Jag kommer att sakna så mycket, främst mina kollegor. Men jag hoppas jag kan få hoppa in och ta gudstjänster om det behövs. Jag har en provanställning, jag får känna på dem och de får känna på mig.
Lisa ska bo kvar i Norrköping och pendla till Stockholm ett par dagar i veckan. Det i kombination med att hon ska besöka anstalter och andra platser i sitt nya uppdrag gör att det blir många resdagar.
– Jag älskar Norrköping och min familj, det var aldrig läge att flytta härifrån, säger Lisa Linderoth.