"Målet med kartläggningen är att förbättra läget för de som bor i Ljura", säger lokalpolisområdeschef Frida Braf på Norrköpingspolisen.
Bakgrunden till kartläggningen är rapporter från de boende själva. När de fick möjlighet att svara på frågor visade det sig att många kände sig otrygga.
– Det var en del rött i resultaten från trygghetsmätningen som vi vill titta vidare på, säger Frida Braf.
Nu ska brottsligheten i området kartläggas. Samtidigt ska kriminella individer – och så kallade hot spots – identifieras.
– Allt det här kokas ner till ett underlag som övergår till Noa.
Sen är det upp till Noa, polisens nationella operativa avdelning, att avgöra vilka områden i landet som ska klassas som utsatta.
För en sådan klassificering ska kriminella ha en "inverkan på lokalsamhället". Det kan handla om offentliga våldshandlingar eller öppen narkotikahandel. Men även hot eller utpressning.
– Vi får ingen ökad resurstilldelning för ett utsatt område, men vi får en bra lägesbild när vi inhämtar den här informationen. Det gör att vi kan agera tillsammans med kommunen. Vi finns i de här områdena i alla fall, men det blir ännu tydligare var vi behöver göra mer, säger Frida Braf.
Just nu görs en kartläggning av brottsligheten i Ljura.
Ljura är ett av fem områden som kartläggs. De andra är Hageby, Navestad, Klockaretorpet och Marielund.
Vad säger det om Norrköping att fem områden kan bli klassade som utsatta?
– Vi vet inte vad Noa kommer att göra för bedömning i slutändan. Och jag tror att det är ganska vanligt att lokal polis tittar på flera områden.
Men ni måste ändå ha sett problem i de här områdena?
– Ja, men så är det. Vi har valt ut dem av en anledning. Hageby och Navestad är utsatta områden redan i dag. Därför var det naturligt att titta på dem. I Marielund har vi också haft flera grova brott. I trygghetsmätningen var det framför allt Hageby, city och Ljura som stack ut.
Frida Braf tycker inte att Ljuraborna bör oroas över att stadsdelen kan bli klassad som utsatt.
– Vi tittar på Ljura för att kunna vidta kloka åtgärder. Vi vill förbättra läget för dem som bor där. Det skulle jag vilja skicka med.
Åtgärderna kommer vidtas tillsammans med kommun och fastighetsägare.
"Jag trivs, men det skulle också kunna bli bättre", säger Nicole Hagelberg om att bo i Ljura.
På en av grusgångarna i Ljuraparken möter vi Nicole Hagelberg, 29, som har bott i Ljura i tio år. Hon berättar att hon drar sig för att gå ut ensam om kvällarna.
– Det har skett saker här. Där borta skedde det ett mord för några år sedan, säger hon och pekar mot ett av de karakteristiska röda tegelhusen bakom oss.
Samtidigt betonar hon att det finns positiva saker med stadsdelen också.
– Ljura är ett bra område. Jag tycker inte att man ska undvika det. Det finns värre. Jag trivs, men det skulle också kunna bli bättre.
Charlotte Tęcza leder trivselvandringar i Ljura. "För en och en halv månad sedan avbröt vi ett inbrott. Jag tror att västarna skrämde dem."
Charlotte Tęcza flyttade till Ljura 1997. För att öka tryggheten leder hon trivselvandringar i området.
– För en och en halv månad sedan avbröt vi ett inbrott. Jag tror att västarna skrämde dem, säger hon.
Hon uppskattar att kommunen och Hyresbostäder har satt in väktare. Ibland är de med på vandringarna.
– Polisen åker här flera gånger om dagen också. Det är en trygghet.
Tidigare var det vanligt med knarkhandel i Ljuraparken, enligt Charlotte Tęcza. Men efter att parken gjordes om syns det inte lika ofta.
– Tidigare höll missbrukarna till här. De både använde och sålde. Det var därför det revs ner massa träd och buskar. De brukade gömma sig bakom dem.
Trots problemen är det ingen av dem som vi möter som vill flytta.
– Jag vill inte härifrån. Det är nära till stan och ett grönt område, säger Charlotte Tęcza.
Noas lista över utsatta områden presenteras i slutet av året.