Tre lokala företagare misstänks för grova skattebrott och grova bedrägerier. Nu ställs de inför rätta.
Det handlar om tre familjemedlemmar, som tillsammans har drivit företag. Under 15 rättegångsdagar över fyra veckor ska Norrköpings tingsrätt nu avgöra huruvida de också är skyldiga till grova brott.
De två första veckorna behandlar man åtalet om grovt bedrägeri. Där anklagas två av familjemedlemmarna för att under flera år ha begått 129 bedrägerier mot Arbetsförmedlingen. Genom att lura myndigheten har man, enligt åtalet, fått ekonomiskt stöd för nystartsjobb för åtta personer. Totalt ska företagarna på så sätt ha tjänat 1,9 miljoner – som Arbetsförmedlingen nu kräver att få tillbaka i form av skadestånd.
"Brotten är grova eftersom gärningarna ingått som ett led i en planerad och organiserad brottslighet som pågått systematiskt under en längre tid och avsett sammanlagt betydande värden", sammanfattar åklagaren från Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i sin stämningansökan.
Bedrägerierna är dock bara ett av två åtal. Efter två veckor av rättegången byter man åklagare och kommer då att gå igenom ett separat åtal om grovt skattebrott och grovt försvårande av skattekontroll. Där pekas alla tre familjemedlemmarna ut, men en person bara för medhjälp.
Den delen drivs av Oscar Strömblad, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Linköping, som berättar att målet bedöms vara av större mått.
– Det finns ännu större fall, men vi delar in våra mål i tre kategorier och det här är den högsta nivån – "särskilt krävande ärende", säger han.
– De åtalade har redovisat arbetsgivaravgifter med för låga belopp och på så sätt undandragit det allmänna pengar. Det är ganska stora belopp, så jag skulle säga att det är en allvarlig brottslighet, säger Oscar Strömblad.
De åtalade har i förhör nekat till brott, men kan vid en fällande dom få upp till sex års fängelse.
Vid sidan av rättegången pågår också en annan process. Eftersom företaget inte har betalat skatt som man ska så har Skatteverket i stället riktat krav mot ett antal ur deras personal.
– Vissa har fått krav på 10 000–20 000, men som mest har nån fått omkring 100 000 kronor, säger en facklig ombudsman som har jobbat med frågan.
Enligt honom har omkring 30–40 personer råkat ut för detta – och då uppskattar han att företaget som mest hade 40–50 anställda. Exakta siffror är svåra att få fram och alla har heller inte "sprungit" direkt till facket, berättar han.
– Många av de anställda har kommit hit från Balkan, jobbat något år och har ofta inte ens förstått vad man godkänner, säger ombudsmannen och berättar att personalen har fått hjälp av företaget att godkänna felaktiga deklarationer.
Därmed har de anställda själva gjort fel och det blir svårt för facket att driva deras ärenden mot Skatteverket.
– Även om man inser att de har blivit lurade så kan staten inte skapa nån gräddfil för just de här personerna.
Däremot har fackförbundet drivit andra frågor för personalen och vunnit. De har även fått företaget försatt i konkurs och därmed sett till att de anställda har fått ta del av den statliga lönegarantin.
Dessutom återstår en liten gnutta hopp i processerna med Skatteverket.
– Den enda möjligheten till överprövning är att företagarna döms och att domstolen säger att det har gått till så som personalen har sagt. Då får vi tänka till och se om det går att driva det här vidare trots allt, säger ombudsmannen.