Norrköping
– Stinkmållan luktar illa och är inte fin att se på, men den är ändå värd att bevara, säger Björn Nilsson, enhetschef på skolan och Teresa Berry, elev på Djurparksprogrammet, fyller i.
– Tar man bort en art, hur oansenlig den än kan verka, får det på sikt konsekvenser för hela ekosystemet. Det är som en kedja som förlorar en länk.
Skolan har precis inlett ett bevarandeprojekt i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland. Elever och personal ska hjälpa länsstyrelsen i arbetet med att bevara akut hotade arter i länet. Till en början har de tillsammans valt ut tre växt- och två djurarter att samarbeta kring; Stinkmållan, Mosippan, Sötvedeln, Kronärtsblåvingen och Gölgrodan.
På så sätt får länsstyrelsen hjälp i sitt arbete och skolans elever får konkret bidra till att bevara sin närmiljö.
– Vi är med och gör skillnad, säger Elina Parvisto, elev på Djurparksprogrammet.
Tanken är att samarbetet ska bli långvarigt och Håkan Lundström, yrkeslärare, är jättepositiv.
– Undervisningen blir verklighetsförankrad och eleverna kommer få göra allt från att bygga akvarier till att utforma metoder för inventering.
Projektet är ett handgripligt sådant och snart är det vadarbyxorna på för de elever som ska fånga in gölgrodans ägg. Äggen ska sedan tas med till skolan, där de ska kläckas och ynglen sedan föras tillbaka till sin naturliga miljö. Grodornas problem är att deras ägg inte kläcks i gölen där de bor.
– Eventuellt har ph-värdet i vattnet förändrats, vilket påverkat grodorna negativt, säger Moa Eliasson, yrkeslärare på skolan.
Stinkmållan är den kanske starkast hotade arten av de fem utvalda.
– Det finns bara ett fåtal kvar i ett gathörn på en enda ort i länet.