Händelsen inträffade vid 19-tiden lördagen den 12 april. Under uppsikt av vuxna spelade ett 20-tal barn i låg- och mellanstadieåldern fotboll på multiarenan vid Ljuraskolan.
En mamma som vi har pratat med, som vill vara anonym, berättar att hennes man och en annan pappa hade spenderat hela dagen utomhus med barnen.
– Sedan gick min man hem för att möta mig. Efter en kvart, när vi kom tillbaka, stod det fyra tonåringar i 13–15-årsåldern, klädda i mörka kläder och "becknarväskor", vid fotbollsplanen och pratade med barnen. De försvann när de fick syn på oss och jag kände direkt att något var fel, säger mamman.
I samtal med andra föräldrar och barn som var på plats har bilden kring vad som hände under den där kvarten klarnat.
Tonåringarna hade erbjudit barnen 200 kronor om de gick och handlade dricka i affären.
– Tydligen har de gjort så här förut. När något av barnen går med på att handla står det en annan gruppering längre bort som tar pengarna. Sedan är man i skuld och får vara springpojke eller något annat för att göra sig skuldfri, säger mamman och fortsätter:
– Det känns väldigt läskigt att så små barn dras in i det här. Och att det är så utstuderat. På en kvart kan de här gängen förstöra ett barns liv.
Vad säger din son efter händelsen? Förstod han vad som höll på att hända?
– Han berättade att han inte hade vågat säga nej om inte hans lite äldre kompisar sagt ifrån. Nu är vi ute med honom hela tiden. Han får inte vara ute ensam ens i en kvart och får inte gå till fotbollsplanen själv.
Mamman, som tillsammans med sin familj nyligen har flyttat från en annan stadsdel, tror inte att problemet är unikt för Ljura.
– Jag tror att det ser ut så här i hela Sverige. Det spelar ingen roll var du bor, det kommer finnas faror överallt. Men jag hoppas att skolorna blir bättre på att prata om problematiken för just nu känns det som att man inte vågar ta i det.
Flera boende i Ljura har på senare tid rapporterat om en ökad otrygghet och i framtiden kan stadsdelen komma att klassas som ett utsatt område. Mamman som vi har pratat med hyllar polisen för att de har ökat sin närvaro i området. Hon har inte gjort någon anmälan om händelsen i lördags kväll, men hon har varit i kontakt med polisen och berättat. De ser allvarligt på det inträffade.
– Jag blev direkt jäkligt orolig när jag hörde om det här, då det absolut är ett sätt som gängen använder för att rekrytera barn. Ofta handlar det om att man sätter folk i skuld. Det kan till och med röra sig om påhittade skulder, säger polisen Mattias Magnestrand.
Har ni märkt att den här typen av rekryteringsförsök förekommer i Ljura?
– Jag skulle säga att det här förekommer överallt där barn och unga finns. Rekryteringarna går ner i åldrarna hela tiden. För ett par år sedan när vi jobbade med ungdomar i riskzon handlade det om 16–17-åringar. Nu börjar rekryteringen redan i tioårsåldern.
Vad kan man som förälder tänka på?
– Jag tänker att vi måste ta tillbaka föräldraskapet. Att prata med barnen är jätteviktigt. Det är också viktigt att prata med polisen – och det gäller även de som själva inte har barn. I dag har det kommit in i stora delar av samhället att man inte vill tjalla eller gola.
Mattias Magnestrand lyfter även vikten av att hålla koll på barnens sociala medier.
– Barn har i dag två liv – ett med sina föräldrar och skolan och ett på internet. Som förälder har man faktiskt rätt att gå in i sina barns sociala medier och titta. Det kan vara bra att känna till.
Finns det fler varningssignaler föräldrarna ska vara uppmärksamma på?
– Förändrade beteenden är en jättestor varningssignal. Allting som inte ingår i normalbilden för en 10–13-åring. Det kan handla om att barnet kommer hem med kläder som föräldern inte har köpt, ändrade kompisförhållanden eller att det börjar gå sämre i skolan, säger Mattias Magnestrand. Han berättar vidare att händelsen utanför Ljuraskolan kommer att följas upp.
– Så är det absolut, även om vi i nuläget inte vet vilka de här ungdomarna är.