Mår oftast bättre hemma

Mari Billesson är barnsjuksköterska och en av fem på Vrinnevisjukhusets dagbarnvård som jobbar med den lasarettsanknutna hemsjukvården. Hon påpekar också att alla barn som får hemsjukvård alltid har en plats reserverad på barnkliniken för föräldrarnas trygghet om något skulle hända.Mari Billesson och hennes kollega Andreas Selander har inga vita sjukhuskläder. Arbetsgivaren håller dem med vardagskläder.- De här barnen har ofta obehagliga minnen av människor i vita kläder. Vi kan få en annan relation genom att komma i vanliga kläder, säger Andreas Selander.Att träffa barnen på hemmaplan känns bra för dem. - Vi är där på familjens premisser. Vi måste anpassa oss till dem i stället för att de anpassar sig till våra rutiner. Vi får värdefulla kunskaper om familjen på det sättet.Sedan finns alltid risken att man blir för engagerad. - Det gäller att hitta en balans och inte bli för privat. Hålla distansen men ändå vara personlig. Och visst känns det tomt när vi måste lämna en familj. Även om det beror på nåt så positivt som att barnet blivit bättre. Det finns inga fall som är för svåra att vårda hemma. Också barn som är på väg att dö vill man ska få vara hemma. - Det finns inga begränsningar. Allt som vi gör på sjukhuset kan också göras hemma. Ett barn som är på väg att dö vill nog alltid vara hemma, men sedan kan omständigheterna ibland tvinga dem att avsluta livet på sjukhuset.

Mår oftast bättre hemma

- De äter bättre, sover bättre, mår bättre. Är det då så konstigt att vi vill att så många som möjligt av de svårt sjuka barnen ska få vara hemma?