Margit känner sig trygg på Cedersborg

I ett rum för två med egen garderob och toalett väntar Margit Nilsson på att få komma tillbaka till sjukhuset för att prova ut en benprotes. Därefter hoppas hon få komma hem till sin egen lägenhet.
På avdelning 65 finns plats för 18 personer, de flesta har kommit till korttidsboendet direkt från Vrinnevisjukhuset. Läkarna har bedömt att de inte längre behöver vårdas på sjukhus, men det är inte samma sak som att de klarar sig utan sjukvård och omvårdnad.
På hela Cedersborg finns 70 av Norrköpings kommuns korttidsplatser.

Utskrivningsklar
Ett centralt begrepp när landsting och kommuner ska samarbeta kring vården av gamla är sjukhussvenskans ord utskrivningsklar. Utskrivningsklar betyder att man inte längre behöver det medicinska kunnande och den tekniska sjukvård som sjukhuset kan ge, utan att omvårdnad och medicinsk behandling kan fås antingen i ett korttidsboende eller vanligt äldreboende, på ett sjukhem eller hemma. Kommunen tar formellt över ansvaret från landstinget för den gamle, och därmed kostnaderna.
- Men när är man egentligen utskrivningsklar? Det är den frågan det handlar om hela tiden, säger Gunvor Wissmar Skoog, enhetschef på Cedersborgs korttidsboende.

Tydligare gränser förr
Förr var gränsen mellan vad landstinget ansvarade för och vad kommunen skulle göra tydligare. Landstinget skötte sjukvården, kommunen svarade för boendet. I dag har kommunen fått ta över en del av sjukvården.
Med en lätt suck konstaterar Gunvor Wissmar Skoog att begreppet utskrivningsklar tolkas striktare i dag jämfört med tidigare. Sjukhuset har mer bråttom att skriva ut de gamla. Inte minst sedan rehabiliteringsavdelningen stängdes på Vrinnevisjukhuset förra sommaren och 14 vårdplatser försvann.

Fler strokepatienter
Då fick Cedersborg också fler patienter som drabbats av
stroke.
- Det har fått till följd att de medicinska insatserna ökat i omfattning under det senaste halvåret, säger hon och menar att människorna som kommer till Cedersborgs korttidsboende är sjukare och i mycket större behov av sjukvård än tidigare. Det handlar om allt från att de gamla har svårt att andas till stora operationssår som måste skötas om.
- Vi har anställt tre sjuksköterskor för att klara det ökade trycket, nu har vi totalt nio sjuksköterskor och en läkare som arbetar halvtid här på Cedersborgs 70 korttidsplatser. Vi känner ändå att resurserna inte räcker för den vård vi skulle vilja ge, säger Gunvor Wissmar Skoog.
- Vi vill att de gamla ska känna trygghet i den vård och omsorg de får.

Trivs med personalen
Det tycker Margit Nilsson att hon har på Cedersborg. Det är inte bara fördelar som att hon kan använda sina egna kläder och att den gräsliga sjukhusmaten är utbytt mot betydligt smakligare. Hon trivs med lugnet och personalen även om de ibland verkar stressade.
- Men det kan nog vara tungt för sköterskorna för en del som bor här är säkert svåra att sköta.
Tanken med korttidsboendet på Cedersborg är att patienterna ska ha tid att återhämta sig efter sjukdom så att de orkar och i bästa fall kan flytta hem igen. Eller, om det inte går, till ett sjukhem eller äldreboende.
- Men ibland är de verkligen inte färdigbehandlade utan behöver mer sjukhusvård, det har hänt att svårt sjuka patienter flyttats hit några dagar innan de avled. De var absolut inte färdigbehandlade, och det är absolut inte värdigt att sluta sitt liv så, säger Ulla Svensson, sjuksköterska som arbetat på Cedersborg under ett års tid.
Hon har lärt sig att redan på telefon ifrågasätta beslut om att flytta patienter från sjukhuset till korttidsboendet.
- Vården av till exempel sår hos nyopererade ställer stora krav på oss sjuksköterskor. Kvällstid och helger ansvarar en enda sjuksköterska för 70 patienter, det blir mest det akuta. Undersköterskorna får ofta ta ett större ansvar för vården än vad de egentligen har utbildning för.

Samma kriterier
Anna-Maria Ottosson är läkare och chef för medicinkliniken på Vrinnevisjukhuset.
Enligt henne har varken kriterierna eller handlingssättet för vilka patienter som bedöms som utskrivningsklara förändrats det senaste året. Fortfarande gäller att gränsen går där det medicinska kunnande som finns på sjukhus tillsammans med medicinsk teknik inte längre anses behövas.
- Av naturliga skäl är det sedan de som bäst behöver sjukhusvården som får den. Totalt sett finns det för få platser för gamla och sjuka. I dag vårdas de gamla hemma i betydligt sämre skick än tidigare, säger Anna-Maria Ottosson.

Samarbete framför strid
Hon ser hellre att kommun och landsting samarbetar än går i strid om var patienterna ska vårdas. För henne är grundproblemet att samtidigt som fler blir äldre och fler sjukdomar kan behandlas blir vårdplatserna färre både inom landstinget och kommunen.
Medicinkliniken med sina 105 vårdplatser dras med ständiga överbeläggningar och blir alltmer inriktad på akut medicinsk vård.
- Men någon glidning i tolkningen av själva begreppet utskrivningsklar har inte skett. Det finns ett tak även för överbeläggningarna. I det läget är det den som minst behöver våra resurser som skrivs ut.

30 patienter per dygn
Under januari vårdades 30 utskrivningsklara patienter kvar på Vrinnevisjukhuset per dygn i väntan på att få komma
till kommunala korttidsboenden.
Influensan bidrog till att ett stort antal gamla människor lades in på medicinkliniken medan de långa sammanhängande jul- och nyårsledigheter bidrog till att patienterna inte kunde återvända hem eller flyttas över till korttidsboenden i kommunen, menar Anna-Maria Ottosson.
- Redan i februari minskade antalet och nu i mars ser vi att vi har mellan åtta och tio patienter varje dygn på medicinkliniken som är utskrivningsklara och kvar på medicinkliniken.
På sitt rum på Cedersborg väntar Margit Nilsson på eftermiddagskaffet.
- Det är så bra att vi får maten här inne hos oss.
Men mest väntar hon på att få komma hem igen.

Margit känner sig trygg på Cedersborg

Efter tre veckor i en sjukhussal för fyra är det en befrielse att komma till Cedersborgs korttidsboende tycker Margit Nilsson, 86 år.