Andreas Bohlin (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden är oroad över att konkret kritik sällan når kommunkontoret, vilket gör att de inte har tillräckligt underlag att agera.
Beslutet att ta bort så kallade delade turer och att ge anställda rätten att arbeta heltid är beslut som genomfördes för att förbättra undersköterskornas arbetsmiljö.
– Deltidsarbetet var i många fall en kvinnofälla och delade turer slet på personalen, så de besluten var rätt att ta. Men varje gång du gör en förändring dyker nya utmaningar upp.
Frågan om hållbara scheman har länge varit en debatterad fråga och Andreas Bohlin höll nyligen ett möte tillsammans med fackförbundet Kommunal och kommunens tjänstemän och säger att det finns en samsyn hos parterna om var de största utmaningarna finns.
– Återkommande bekymmer är det stora antalet vikarier, otydliga scheman och en känsla av att inte ha möjligheten att påverka sitt arbete.
Andreas Bohlin är därför glad över att kommunen nyligen tagit beslut om att tillsvidareanställa personal för att minska behovet av timvikarier i verksamheten och att sjösätta ett projekt som ska ge ett mer arbetsnära ledarskap. Däremot vill han betona att han som politiker inte ska vara inne och peta för mycket i verksamheten.
– Vi har det yttersta ansvaret, absolut. Men vår viktigaste uppgift som politiker är att lyssna, förstå verksamheten samt skapa ekonomiska förutsättningar för förändring.
Lösningarna tror han däremot att de i verksamheten är bättre på att hitta och han gör jämförelsen med om regionpolitiker skulle börja gå in och bestämma hur läkare bäst utför sina arbetsuppgifter.
– Det skulle bli helgalet hur goda intentionerna än är.
Däremot ser han det som sin och kommunens uppgift att vara med och skapa ett öppet klimat där missförhållanden, schemaproblem och annat kommer fram i ljuset.
– I dagsläget märker vi hur fackliga företrädare får ta emot mängder av klagomål, medan kommunens tjänstemän knappt får in några synpunkter alls, säger han och pekar på hur detta leder till två helt olika bilder av verkligheten.
– Dessutom kan vissa enheter ha stora bekymmer medan andra fungerar väl. För att kunna agera måste vi veta konkret vad som inte fungerar och var. Enbart övergripande kritik hjälper oss inte.
Hans förhoppning är att bland annat att det arbetsnära ledarskapet ska leda till ett mer likvärdigt arbetsklimat och omhändertagande av äldre.
– När vi ser vad som fungerar och inte fungerar ute i verksamheterna kan vi se till att sprida de positiva exemplen.
I Norrköping är glappet stort mellan de som arbetar heltid på pappret och i verkligheten. Enligt undersköterskeupproret beror det många gånger på att de inte orkar. Vad tänker du om det?
– Jag har full respekt för deras synpunkter, men tror att det ser olika tufft ut på olika enheter och jag får inga indikationer på att lagar och avtal inte följs.
2019 fick de löfte om att arbetsuppgifterna skulle ses över. Vad händer?
– Detta är fortsatt en hjärtefråga, men har tagit betydligt längre tid än vi trodde, säger Andreas Bohlin och berättar att vissa saker varit relativt enkla att ändra, som att omvårdnadspersonalen inte ska behöva åka och tvätta arbetsbilarna. Men när det gäller att ta in städpersonal exempelvis har pandemin satt stopp för den utvecklingen.
– Det känns tråkigt att komma dragandes med pandemin igen, men så är det. Vi måste just nu minimera antalet personer som besöker de äldre.
– Men arbetet är inte bortglömt eller bortprioriterat. Bara satt på paus.