Milstolpen skipade rättvisa åt skjutsbönderna

Milstolparna är ett av våra vanligaste kulturminnen. Många har sett dem, men få vet något om deras ursprung och syfte. Nu skall länets alla milstolpar inventeras.

En av fl era milstolpar
på Vikbolandet. Den
här står vid Skränge
utanför Östra Husby.
Eftertiden har ”räddat”
den med en cementring runt fundamentet. 1/4 mil är dess
enkla inskription.
FOTO: BÖRJE GAVÉR

En av fl era milstolpar på Vikbolandet. Den här står vid Skränge utanför Östra Husby. Eftertiden har ”räddat” den med en cementring runt fundamentet. 1/4 mil är dess enkla inskription. FOTO: BÖRJE GAVÉR

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2005-06-11 04:00
I takt med att nya vägar har byggts blir det allt mer sällan man passerar en milstolpe. Man hittar dem längs vägar som för länge sedan förlorade sin allmänna betydelse.
I Sverige finns upp mot 8 000 stolpar, varav cirka 750 i Östergötland. De sattes upp mellan 1649 och 1870, men spelade egentligen ut sin roll redan före år 1700. Sedan var det landshövdingarna som på det här viset ville markera sin existens.
Stefan Nordin från Järfälla ska under 2005, på uppdrag av länsstyrelsen och Vägverket, kartlägga länets milstolpar. Under några vår- och sommarmånader utför han fältarbetet, sedan återstår skrivbordsarbete innan han kan redovisa arbetet på en cd.

1800-talssten
Vi träffar honom ute på Vikbolandet. Färden har gått förbi Östra Husby. Strax före Häradshammars kyrka svänger vi upp till Högby gård, kör över ladugårdsbacken och in på en smal väg som nu bara leder till en sommarstuga. Där står den, en milstolpe från mitten av 1800-talet. Fundamentet är original, men har rasat. Den är nyfunnen av Stefan. Trots inventeringar både på 1940- och 1980-talen har den undgått att bli registrerad. Stefan Nordin har hittat den på generalstabskartan från 1877 och nu också i verkligheten.
Den här smala grusvägen är den gamla vägen mellan Norrköping och Arkösund. Milstolpen har inget årtal, utan bara inskriften 1 mil, som på så många andra.
Under hela min barndom, hela mitt liv har jag undrat, vart var det en mil?
Svaret var för enkelt för att jag skulle komma på det: till nästa milstolpe. För att begripa vitsen med det drar Stefan Nordin milstolpens historia.

Skjutsväsendet uppbyggnad
Stormaktstiden medförde stora omvälvningar i samhället. Statliga tjänstemän behövde resa kors och tvärs. Det var nu skjutsväsendet infördes. På varje liten ort skulle finnas en skjutsbonde, som hade skyldighet att hålla resande med häst till nästa ort. För att de skulle få korrekt betalning behövde man mäta upp sträckorna, men fram till 1600-talets mitt fanns ingen enhetlig mil.
För att skapa ordning infördes riksmilen 1649. Misstron bland allmogen mot den nya milen gjorde att man satte upp milstolpar för att rättvisa skulle skipas. Ofta delade man upp sträckan mellan 1-milsstolparna i 1/4 mil och 1/2 mil. Nu kunde skjutsbönderna få en rättvis ersättning. Men skyldigheten att hålla med häst medförde stora påfrestningar för dem.

Behovet försvann
Redan innan seklet var slut hade det ursprungliga behovet av milstolpar upphört. Nu stod det ofta vid gästgiverierna hur långt det var till nästa gästgiveri. Det kom resehandböcker som var mer exakta. För en resande gav milstolpen inte något besked om hur långt det var till målet. I Sörmland och Uppland fanns stolpar som angav avståndet till residensstaden. En sådan sten står i Stavsjö, daterad 1764.
Fram till nu hade allmogen varit positiv till milstolparna, men från 1700-talets början ändrades det. Nu var det landshövdingarna som ville framhålla sig själva med vackrare milstolpar än grannlänet. Många milstolpeprojekt gick till avgörande på tinget, där bönderna förlorade och fick betala.
De noggrant förda domstolsprotokollen har varit till stor hjälp i Stefan Nordins forskningsarbete.

Jätteprojekt 1755
1755 inleddes det genom tiderna största milstolpeprojektet i Östergötland. Landshövding Gustaf Adolf Lagerfelt lät under en 20-årstid sätta upp 300 milstolpar i länet. Konstigt nog utan eget emblem.
Under några veckor har Stefan Nordin vistats kring Norrköping. På hans karta är Vikbolandet perforerat av milstolpar.
- Men det är inte alla som finns kvar från 1877 års generalstabskarta, konstaterar han.
I Finspångstrakten finns några av de bäst bevarade milstolparna, ofta med väldiga stenfundament kvar i original.
- Man blir nästan religiös när man färdas där. Det är som att resa i John Bauerland, säger Stefan lyriskt.
fakta Milstolpar
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om