- Jag är djupt oroad, säger Miia Austa Rådström, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Norrköping.
- Det känns verkligen tråkigt. Att hålla budgeten är inget problem. Problemet är att hålla kvalitén, säger skolkommunalrådet Olof Johansson (S).
Han säger att pengar inte alltid avgör och att skolor med fulla klasser kommer att ha lättast att klara nästa år.
- Men mindre pengar brukar i förlängningen innebära mindre personal, konstaterar han.
Egentligen klubbade barn- och ungdomsnämnden igenom budgeten för 2012 på mötet i november, men på torsdag får nämnden ta ställning till mer detaljerade siffror.
Redan för lite
Under många år har skolorna fått klara sig utan full ersättning för kostnadsökningar, men nästa år får de, om förslaget går igenom, helt enkelt mindre pengar.
På högstadiet blir neddragningarna minst med ungefär en halv procent.
Från förskoleklass till och med årskurs sex blir neddragningen mellan 2,5 och 4 procent, en bit över 1 000 kronor för alla.
- Det blir jätteknepigt eftersom den elevpeng som finns i dag inte räcker till basverksamheten, tycker Miia Austa Rådström.
Särskilda lönepengar
Utanför elevpengen finns tre procent avsatt särskilt till löneökningar.
Från nästa år går pengarna direkt till enheterna i stället för att, som senaste åren, mellanlanda hos områdeschefen som sedan fördelat ut dem.
Det innebär också att rektorn sätter sin egen organisation och till exempel kan tvingas välja mellan stöd till sig själv och stöd till eleverna.
- Det valet är nog inte så svårt, men en stressad rektor är inget bra stöd för lärarna, säger Miia Austa Rådström och i förlängningen påverkar det förstås också eleverna.
Hon är principellt för att rektorn själv får bestämma.
Pest eller kolera
- Men om man börjar på minus blir det väldigt svåra val.
- Det handlar om att välja mellan pest och kolera, säger hon.
Barn- och ungdomsnämnden har samma sparkrav på en procent som alla andra kommunala verksamheter för 2012.
Tillsammans med en del fördyrningar innebär det att nämnden måste banta med 47 miljoner kronor i budgeten på 1 950 miljoner.
Till exempel måste särskolan och träningsskolan spara 1,5 miljon, nästan tre procent och familjecentralerna måste spara två miljoner, vilket motsvarar 20 procent.
Förskolan får en uppräkning med 0,8 procent.
- Förskolan ska inte drabbas. Det borde bli ett nollsummespel, säger Olof Johansson.