"Mozart-effekten är en bluff"
Mozarts musik får oss lugnare, smartare och trevligare visar forskning. Men Mozarteffekten är lite av en myt tycker Lottie Eklöf, musikterapeut i Norrköping.
Musikterapeut Lottie Eklöf. Foto: Michael Svensson
Foto: Fotograf saknas!
Mozarteffekten är välkänd inom musikterapin sedan amerikanen Don Campell lanserade teorin om musikens välgörande effekter i en bok som just bär titeln Mozart- effekten. Mozarts kompositioner ska göra oss mer välbalanserade, lugna, koncentrerade och avslappnade enligt Campell.
- Det finns mycket i Mozarts musik som får oss att må bra, bli glada och få kontakt med våra känslor, precis som många andra kompositörer också kan få oss att bli, säger Lottie Eklöf.
Skicklig marknadsföring
Att det blev just Mozart som tillskrivits unika egenskaper tror Lottie Eklöf beror på skicklig marknadsföring i kombination med musik som är lättillgänglig även för den som inte är van vid klassisk musik.
- Mycket av Mozarts musik är skriven i takt som passar med våra pulsslag. Ta melodierna som används som vaggvisor, de är ofta skrivna
i 6/8-dels takt. En rytm vi automatiskt använder oss av när vi vaggar små barn till ro.
Ska du städa vill du höra musik med betydligt snabbare takt och är du uppvuxen i ett arabiskt land är svenska folkvisor bara jobbiga.
Varför vi reagerar på musik finns det inte några vetenskapliga svar på .
- Det är högst personligt vilken musik vi reagerar på. Det beror på hur musiken är uppbyggd, vad vi har med oss från barndomen, vilket stämningsspråk vi lärt oss, vilka minnen vi har till viss musik .
Musikterapi - själens massage
Likaväl som vi reagerar positivt på musik vi kopplar till glädje och trygghet kan vi reagera precis tvärtom. Hela kroppen och känslan reagerar mot musik som upplevs som irriterande och besvärlig.
- Då får du kontakt med helt andra känslor
i dig själv. Ska man få en speciell önskad upplevelse måste man vara öppen för att ta emot musiken. Du kan lika mycket behöva skydda och värja dig mot musik som att ta emot den.
Det beror alldeles på vilket stämningsläge vi befinner oss i och vilken musik vi tycker om. Det är skillnad på att vara född på 1930-talet och 1990-talet.
- Det finns ungdomar som vill läsa läxor till hårdrock och koncentrerar sig utmärkt till den musiken medan deras föräldrar förfasar sig. Andra behöver lugn och mjuk musik, själv tror jag att det som kallas andante, alltså promenadtakt, är det bästa om man vill plugga.
Musikterapi är som en själens massage. Den kan ge avslappning som får kroppen att komma till ro som gör det möjligt för oss att få kontakt med våra egna inre föreställningarna, minnena, det omedvetna.
En behandling hos musikterapeut Lottie Eklöf inleds med en avslappning för att man sedan ska kunna ta in musiken på ett aktivt sätt. Musiken väcker inre minnen, tankar och känslor vi bär på ett omedvetet plan och ger en djupare kontakt med oss själva.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!