Merja Willman, kommunens miljö- och klimatstrateg.
– Den föreslagna livsmedelsstrategin har tagits fram genom ett långsiktigt arbete. När vi jobbade fram det här materialet hade vi ingen aning om att det skulle bli så aktuellt, säger Karin Jonsson (C) och syftar på det pågående kriget i Ukraina.
Hon har tillsammans med Olle Johansson (S) och Per Helgesson (M) ingått i den politikergrupp som tagit fram strategin för kommunen, med fokus på att uppnå de regionala målen för en hållbar livsmedelsförsörjning. De antogs redan 2017.
Med i arbetet har också kommunens miljö- och klimatstrateg Merja Willman varit.
En del i strategin berör livsmedelsförsörjningen i sårbara lägen – hur kommunen ska stå redo vid en eventuell krissituation. Här konstateras bland annat att "försörjningsberedskapen inom livsmedel är eftersatt och kunskapen inom området är bristfällig. Självförsörjningsgraden av livsmedel behöver öka".
Varför ser det ut så?
– Det är även en nationell fråga som egentligen ska besvaras på den nivån, men det som kan konstateras är att Sverige har ungefär 50 procents självförsörjningsgrad på livsmedel. Resten är import, vilket gör oss omvärldsberoende, säger Merja Willman.
Men hur kan Norrköpings kommun öka sin beredskap?
– Ett sätt är att uppmärksamma och identifiera frågan som vi gör nu. Norrköping är den första kommun i länet som tar fram en lokal livsmedelsstrategi. Svårigheten i dagsläget är att förutse vilka utmaningar som kan uppstå. Men det vi vet är att det är ett arbete som kommer att kräva en bred samverkan.
Enligt Merja Willman har kommunen redan gjort en klimatanpassning, en sårbarhetskartläggning för att identifiera platser där det finns risk för översvämning. Och när det gäller matförsörjning finns i dag ett modernt offentligt kök i kommunen som både har egenborrad brunn och är självsmörjande på el.
– Köket har kapaciteten att förse alla kommunens äldreboenden med mat i ett krisläge, förtydligar hon.
Vilket kök det handlar om vill dock kommunen inte uppge av säkerhetsskäl. Samtligt tittar man på fler tänkbara kök som ska kunna nyttjas, enligt ansvarsprincipen – det ansvar kommunen har att förse förskolor, skolor och äldrebonden med mat även i krislägen.
Fler av kommunens tillagningskök måste förses med egen reservkraft för att kunna leverera mat i krislägen. Det framgår i de nya riktlinjerna för bland annat livsmedelsförsörjningen.
Men enligt den lokala livsmedelsstrategin finns en del utmaningar som köken måste klara av och som "behöver hanteras".
– I de här fallen handlar det inte om egenborrade brunnar och liknande utan mer om att de exempelvis måste förses med egen reservkraft, som dieselsrivna generatorer i händelse av elavbrott. På så sätt kommer vi att kunna ta höjd för större samhällsstörningar, förtydligar Merja Willman.
I strategin ligger också att säkerställa att det finns omsättningslager, livsmedelslager som är större än vad som behövs i det dagliga bruket. Men också att ha en beredskap när det gäller så kallade insatsvaror som importeras.
Det kan handla om drivmedel, mineralgödsel och olika typer av utsäde, liksom kemikalier till dricksvattenberedning.
– Det här har aktualiserats än mer nu i och med det rådande säkerhetsläget, för många av de här varorna är sådana som importeras från bland annat Ryssland, säger Merja Willman och tillägger:
– Men det här är en svår fråga att lösa lokalt för kommunen på egen hand. Den får lyftas regionalt och även upp på riksnivå.