Ordet "industristad" har ofta och länge förknippats med Norrköping. Och kollar man wikipedia på ordet "industristad" finns Norrköping med som ett typiskt exempel. Men sedan många år har staden genomgått en stor förändring. Industrijobben dominerar inte staden. Det finns det statistik på. Och uppsatsen "Från industristad till kulturcentrum" av Hannah Larsson & Matilda Palmqvist från 2015 visar en förvandling på en annan front. Industribyggnaderna i centrala Norrköping har blivit centrum för kultur och utbildning. Med bland andra Arbetets museum, Värmekyrkan och Kåkenhus.
I en nyligen publicerad statistik över arbetsmarknaden i Östergötland konstateras att två klassiska industristäder som Norrköping och Motala numera är de kommuner som har lägst andel industrijobb i Östergötland. Absolut lägst är det i Norrköping.
– En brasklapp är att siffrorna är ifrån 2015. Men trenden är tydlig. Jag är lite tudelad i om det är bra eller dåligt att bilden av Norrköping som industristad inte riktigt stämmer numera, säger kommunalrådet Lars Stjernkvist (S).
Enligt statistiken från SCB var bara vart tionde jobb i Norrköping inom industrin. 2015 var nästan 45 procent av jobben i Finspång industrijobb. Snittet i riket var att 13 procent av en kommuns arbetstillfällen är inom industrin. Norrköping hade då alltså färre arbeten inom industrisektorn än riksgenomsnittet.
– Det finns förstås flera anledningar till det. Många stora nedläggningar har förändrat bilden. Det har varit smärtsamt. Men jag tror att det också gjort att Norrköping står starkare i dag. Vi är inte lika beroende av några få arbetsgivare. Samtidigt är siffrorna oroande. Jag tycker att industrin borde vara starkare i Norrköping. Det finns en historia och en kunskap som vi använder i forskningen i exempelvis visualisering. Men samtidigt har industrin svårt att hitta arbetskraft... Många unga väljer bort den. Det är en komplex bild, säger han.
Om Norrköping inte längre är en industristad. Vad är den då? Lars Stjernkvist tvekar lite på svaret. Norrköping är inte längre så ensidigt beroende av en bransch. Universitetet och forskningen har skapat en mer mångfacetterad bild. Kulturen är också viktig i att skapa en bild av en stad. I dag betyder tjänstesektorn mycket mer än för femtio år sedan.
– Det finns städer som sitter fast i det förgångna. Som kanske blir som ett museum. Jag tycker att det är bra att en stad förändras. Samtidigt är det viktigt för identiteten att stadens invånare känner igen sig. Jag tror inte att man ska radera det gamla, utan addera det. Mycket mer.
Hur menar du då?– Man ska vårda det som byggt en stad och vara stolt över det. Att Norrköping varit en industristad är viktigt och det ska vi ta till vara på. Jag tycker att vi gör det också. Forskningen knyter an till den industri som byggt bilden av Norrköping. Jag tror inte att vi hade varit så framgångsrika i exempelvis tryckt elektronik om vi inte haft en stark historia med pappersindustri. Kunskapen finns här, säger han.
Lars Stjernkvist tror att många fortfarande ser Norrköping som en renodlad industristad. Han tror att många blir överraskade av de officiella siffrorna. Men är det ett problem att självbilden inte stämmer överens med verkligheten?
– Man ska inte glömma att det är många Norrköpingsbor som exempelvis jobbar inom industrin i Finspång. Det påverkar siffrorna. Men en stads identitet bygger också på framtidstron. Det händer mycket bra i Norrköping och jobbtillväxten är till och med större än i Linköping. Så länge vi är stolt över vår historia och samtidigt inte lever i det förgångna. Då är jag inte orolig, säger han.