Efter att Statistiska Centralbyrån släppt siffrorna om befolkningsutvecklingen i Sverige för 2023 står det klart att Jönköping kliver förbi Norrköping och tar niondeplatsen med sina 145 609 invånare (Norrköping har 145 308).
Det är visserligen ett glapp på 12 936 invånare ned till Umeå på elfte plats, men trenden är tydlig.
Norrköping ökar inte i samma takt som de andra stora städer som Linköping, Västerås eller Örebro. Efter att ha haft en stabil åttondeplacering passerades kommunen först av Helsingborg och nu i vår även av Jönköping.
– Det är spännande när man pratar om tillväxt för det är inget självändamål i sig att växa för fort. Kommuner som växer för fort ställs inför stora utmaningar och påfrestningar, säger Norrköpings kommundirektör Anna Selander.
– Vi vill ha en balanserad tillväxt över tid. Det är bättre än att vi är först eller ska vara störst. Vi vill göra det bra för de som finns här idag. Sedan vill vi ha tillväxt på sikt för att vi ska må bra som kommun. Balanserad tillväxt är bra, fortsätter hon.
De senaste 20 åren har Norrköping ökat antalet invånare, men det går långsammare än flera andra kommuner.
– Befolkningstillväxt är viktigt och de två senaste åren har vi inte vuxit så stabilt som vi önskar. Det är något vi vill ha koll på. Vi vill att det ska vara lagom, säger Anna Selander.
Sophia Jarl (M), kommunstyrelsens ordförande, nämner att nuvarande regeringens stramare migrationspolitik kan ha en påverkan på siffrorna och även kostnadsökningar som drabbat hushållen det senaste året.
– Det finns många orsaker till varför vi inte utvecklas lika snabbt som andra. Vi har till exempel sett att det inte föds lika många barn i Norrköping. Den ekonomiska kris som kommit, där har vi har inte sett kopplingen till Norrköping när det gäller konkurser. Men vi har sett att det påverkat familjers ekonomi. Det är klart att då blir man mer restriktiv när det gäller att skaffa barn, säger Sophia Jarl.
Är det ett problem att vi tappar mot landets stora kommuner?
– Inte i befolkningstillväxt. Men det är klart att den demografiska utvecklingen har varit att färre ska försörja fler, det är farligt. Det vi måste jobba på är att fler har ett arbete att gå till och att de som flyttar in är skattebetalare. Det är den mer kritiska gränsen för Norrköping, säger Sophia Jarl.
Det finns vissa mönster för de flesta av Sveriges kommuner med stark befolkningsökning som en placering i en het region och närhet till ett universitet. Det sätter inte bara fart på den kommun som har universitet utan också på kringliggande kommuner.
Både Anna Selander och Sophia Jarl ser Ostlänken som ett viktigt steg till en bibehållen befolkningsökning.
– Oavsett vilken politisk majoritet det är så har vi fattat de besluten runt Ostlänken för att vi blir närmare den största arbetsmarknadsregionen Stockholm. Vi kommer inte ens ha en timmes restid när Ostlänken är realiserad. Det hoppas vi har effekt, både för att pendla hit men också för att kunna pendla till Stockholm och ha sitt boende i Norrköping, säger Sophia Jarl.
Efter att ha passerat Norrköping siktar Jönköpings kommun på en fortsatt befolkningsökning.
– Det är ingen tävling men det är positivt att folk vill bo här, säger Ann-Marie Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Jönköping.
– Nu tänker vi på hur ska vi växa om vi har 200 000 invånare. Det är ett perspektiv som är viktigt då vi har många småsamhällen i vår kommun, så samhällsservice och annat inte bara blir koncentrerat till innerstaden. Det är viktigt för att ha en förutsättning för att kunna växa, säger hon.
30-åriga Andreas Lövdahl och Matilda Björkman, 29 år, är två tidigare studenter som bosatt sig i Norrköping. De känner ingen större oro för Norrköpings tapp.
– Det spelar mindre roll för mig att Jönköping klivit förbi. Det som har betydelse är att det är en bra kommun med bra service, säger Andreas och får medhåll av Matilda.
47-årge småbarnspappan Mathias Nord med sonen Elliott är inne på samma spår.
– Nej, det spelar ingen roll. Det som kan påverka befolkningen om de väljer att stanna eller flytta är väl mer kriminalitet och otrygghet.
18-åringarna Nellie Stegander och Elin Wännerström ser en koppling mellan befolkningsökning och hur en kommun upplevs.
– Ja, det tycker jag, säger Nellie.
– Man vill helst bo i en stad dit folk vill flytta till, som har ett bra rykte, säger Elin.