När rockmusiken var ung och snabbt och brett spreds över Sverige i slutet av 1950-talet dök det upp lokala rockkungar och Elvis Presley-imitatörer i minsta avkrok.
I Norrköping utsåg tidningen Fickjournalen Lars "Lasse Sälja" Sällqvist till Sveriges svar på Elvis. Gunnar Avenhammar blev å sin sida, genom den större Bildjournalen, Norrköpings definitive rockkung. Fast Gunnar Avenhammar sjöng mycket Elvis han också och gick under det elegant svengelska artistnamnet "Gunnar Elvis".
– Bildjournalen åkte runt i hela Sverige och utnämnde en rockkung på varje ort, minns Gunnar Avenhammar som fyller 75 år i dag, fredag.
– Det var ganska tuff konkurrens här i Norrköping och det var inte alls givet att jag skulle vinna. Desto roligare när jag gjorde det. Jag körde bland annat "Mean woman blues" minns jag.
Även "Lasse Sälja" var förresten med i tävlingen men fick nöja sig med Fickjournalens titel.
De båda, "Gunnar Elvis" och "Lasse Sälja", uppträdde för övrigt en hel del tillsammans under den här perioden när rockmusiken var stor och Elvis så stor att hans imitatörer blev idoler på respektive hemmaplan.
– Jag och Lasse och några till satt på Chico Bar på Gamla Rådstugugatan nästan varje kväll och spelade och sjöng rocklåtar, berättar Gunnar Avenhammar. Vi satte upp wellpapp för fönstren, ritade egna affischer och tog inträde. Två kronor för en korv, en cola och en dos rockmusik. Vi delade på hälften av pengarna. Resten tog stället. Vi blev inte stormrika men det var väldigt roligt.
Ur allt detta växte bandet Gunnar Elvis and the Rockers fram som 1960 vann tävlingen om Norrköpings bästa rockband. Ännu ett minne som får Gunnar Avenhammar att leva upp ytterligare under intervjun och sätta fart på berättelsen.
– Det var "Kingis" Lindskog som utlyste tävlingen. Det hela avgjordes med bullermätare och det band som fick de högsta ovationerna vann. I semifinalen slog vi Henkas Rockband och i finalen överröstade vi Hasse Janssons Red River Rockers. Under hela den här tiden spelade vi också mycket på ungdomsgårdarna och T 39 var vi nog allra mest på.
Än i dag lyssnar Gunnar Avenhammar förstås mycket på Elvis Presley och på gammal rockmusik av klassiskt snitt. Däremot sjunger han inte lika mycket för andra som förr. Även om han knappast brukar vara svårövertalad.
– Jag kan inte låta bli, säger han med ett skratt. Numera blir det mest för mig själv i duschen. Jag brukade köra några Elvis-nummer vid vår årliga sommarrevy på campingen i Arkösund. Men den slutade vi med för ett par år sedan. Jag tyckte ändå att takterna satt i rätt bra. Däremot lyssnar jag fortfarande mycket på Elvis. 80 procent av allt jag sjöng var Elvis-låtar. Han var inte bara min, utan allas idol på den tiden.
Varför?
– Varför? Om du någonsin har lyssnat på honom, kan du inte säga annat än att Elvis var en fantastisk sångare. Men jag gillar det han spelade in före 1963 mest. Hans låtar från filmerna som kom senare är lite för smöriga för min smak.
Utanför köksfönstret lyser solen från en klarblå himmel och Gunnar Avenhammar längtar ut till Arkösund. Det gör han rätt ofta och husvagnen har varit placerad i Nordanskog i 30 år.
– Vi åker ut efter intervjun, säger han. Det är underbart där ute vid fina dagar. Vi tillhör de riktiga långliggarna.
En tidlös njutning – precis som Elvis musik.