Norrköpings pappersbruk är enorma vattenslukare

Norrköpings kommuns två stora pappersindustrier - Skärblacka och Braviken - använder stora mängder vatten för att framställa papper. Och förr eller senare måste vattnet tillbaka ut i naturen. Frågan är hur rent det är då.

Ett gigantisk bygge mitt i centrum. Bravikens nya pappersbruk ute på Händelö måste få färskvatten från Motala ström. Där uppe ligger Bredgatan. Den stora tunneln sprängdes under stan mot polishusrondellen och sedan vidare under Norra Promenaden och ut.  Arkivbild: Ingvar Anehed

Ett gigantisk bygge mitt i centrum. Bravikens nya pappersbruk ute på Händelö måste få färskvatten från Motala ström. Där uppe ligger Bredgatan. Den stora tunneln sprängdes under stan mot polishusrondellen och sedan vidare under Norra Promenaden och ut. Arkivbild: Ingvar Anehed

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2010-10-12 00:00
Skärblacka släpper varje dygn ut ämnen som förbrukar 17 ton syre och 14 kilo fosfor i den övergödda Glan. Motsvarande siffror för Braviken är 700 kilo syreförbrukande ämnen och nio kilo fosfor, men där är det Bråviken - ur ekologisk synvinkel något friskare - som får ta emot de syreförbrukande ämnena.Både Braviken och Skärblacka har tillstånd från miljödomstolen att släppa ut dessa mängder. Båda håller sig numera till och med under de värden som de har tillstånd för. Och sett över tid minskar utsläppen av fosfor och kväve från bruken. Båda bruken har egna höggradiga reningsanläggningar.Lätt att övervaka
- Vi vill alltid ha en rejäl marginal mot tillståndet. Skulle vi överskrida det får vi helt enkelt inte bedriva någon verksamhet. Och våra utsläpp är lätta att mäta. Eftersom vi ligger längst ner i Östergötlands vattenkedja och släpper ut allt via vårt avloppsrör, som mynnar vid Lilla Grytsholmen, är det lätt att övervaka, säger Rikard Wallin, platschef på Braviken. - Vi har jobbat med vattenfrågorna länge. Inte så konstigt eftersom vi både är stora konsumenter av vatten och för att vi sedan släpper ut vatten i Glan. Det känns extra ansvarsfullt eftersom Glan faktiskt är en dricksvattentäkt. Vi jobbar mycket med övervakning och mätningar under hela dygnet för att se att inga misstag sker, säger miljöchefen på Skärblacka, Annette Nilsson.Sveriges äldsta vattenråd
Både Skärblacka och Braviken ska engagera sig i det nybildade vattenrådet för Nedre Motala ström och Bråviken. Men långt tidigare har de också engagerat sig Motala ströms vattenvårdsförbund, som för övrigt är Sveriges äldsta. Det bildades redan 1955 och den direkta orsaken var den paratyfusepidemi, som drabbade människorna som bodde längs Strömmen några år tidigare. Samtidigt som Strömmens vatten tog emot orenat avloppsvatten från en tätbefolkad bygd var den vattentäkt för alla tätorter längs sträckan. Det direkta hotet mot folks hälsa har försvunnit med ökade kunskaper, men vattenvårdsförbundet finns kvar för att se till att det livsviktiga vattnet inte blir mer förstört än det som måste offras för att samhället ska fungera. Nu finns ytterligare en instans som ska värna vårt vatten, vattenrådet, som tillsatts för att leva upp till vattendirektivets mål. Representanter för de båda pappersbruken finns med i rådet. - Det är ett viktigt tillfälle för oss att lära oss mer, bli delaktiga i utvecklingen och dessutom ha en möjlighet att påverka hur rådet jobbar, vilka vattenprover som tas till exempel, säger Annette Nilsson.Däremot hade Skärblacka bruk synpunkter inför bildandet på rådets storlek, att det omfattar både Bråviken och Motala ström.Motstånd
- Vi var emot att både sötvattens- och saltvattensområdet är med i samma vattenråd. Det hade varit bättre om man fokuserat på det ena. Det är lite andra parametrar som intresserar dem som arbetar med saltvattenfrågor. Men nu när det större rådet har bildats accepterar vi det, säger Annette Nilsson.På Braviken har man inte de synpunkterna eftersom de är beroende av båda:- Vi tar ju det vatten som behövs för vår tillverkningsprocess från Motala ström och sedan släpper vi ut det använda vattnet i Bråviken. För varje ton produkt som produceras i Braviken släpps 14 kubikmeter "använt" vatten ut i viken, säger Rikard Wallin på Braviken.Klorerade ämnen i Glan
På Braviken förekommer ingen klorblekning av papper men det gör det i Skärblacka. - Blekningsprocessen kräver syrgas, väteperoxid och klordioxid. Vissa klorföreningar kommer ut i vattnet även om det är förhållandevis små mängder, säger Annette Nilsson.Enligt verksamhets- och miljöbeskrivningen 2009 rör det sig om 1,5 hekto klorerande ämnen per ton blekt massa som släpps ut i Glans vatten. Annette Nilsson tycker precis som alla andra att det är svårt att veta vad det blir av vattenrådet. Just nu väntar alla på alla. - Men ändå tror jag att vi har kommit ovanligt långt i Östergötland. Man hör från andra delar av landet att de inte alls kommit lika långt, säger hon.
Fakta Företagen i Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd
Inte speciellt många privata industrier och företag med verksamhet runt Strömmen och Bråviken har visat intresse för vattenrådet. Skärblacka och Braviken utgör undantagen. De kommunägda företagen Norrköpings Hamn & Stuveri, Norrköpings Vatten och Tekniska verken i Linköping är de övriga företag som finns med i vattenrådet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om