Emmi Remes från Norrköping på plats och såg den halvlek som spelades efter terrordådet i Bryssel.
Emmi Remes har studerat på LiU och gör nu sin praktik på västra Götalands EU-kontor, Nordic House i Bryssel.
Som många andra passade hon på att ta sig till Kung Baudouin-stadion, tidigare Heyzelstadion, under måndagskvällen.
Via svensk media fick de före avspark reda på att två personer var skjutna i centrala Bryssel.
Sedan kom det nyheter i små delar till dem innan bilden klarnade på vad som hade hänt några kilometer därifrån blev mer komplett.
– Det var lite konstigt första halvan på matchen för vi fick reda på vad som hänt före avspark. Vi satt bland alla belgare, det var som att de inte riktigt hade koll på vad som hänt. Vi visste inte heller exakt vad som skett, så vi var lite avvaktande. Vågar man jubla när Sverige gjorde mål?, ska de verkligen spela matchen? Sedan när de ropade upp i högtalarna i pausen började alla kolla på sina mobiler. Då började det bli svårt att få kontakt med ut via internet, berättar Emmi Remes.
Emmi noterade att allt fler publiken började gömma sin supporterkläder.
– Det var bara i på bortasektionen som folk hade på sig blågula kläder, berättar hon.
Det blev en lång kväll på läktaren. Vid halv två kunde Emmi lämna arenan och hon kunde ta sig till bostaden i området Saint-Gilles och var hemma vid 02.30. Hennes vänner som hon såg matchen tillsammans med valde att vänta på hemresa med buss som hade poliseskort.
– De lämnade arenan vid halv fyra, sedan tog det ett tag att åka runt i Bryssel så de var hemma vid 05.30 ungefär, berättar hon.
Emmi Remes gör sin praktik i Bryssel och var på EM-kvalmatchen mellan Belgien och Sverige.
Tisdagen blev en arbetsfri dag på praktikplatsen där hon kommer jobba fram till slutet av januari.
– Mitt kontor har varit stängt idag. Det är fullt med svenskar och norrmän så det var ett smart beslut att hålla stängt idag. De har tagit det här på största allvar.
Hon känner sig ganska trygg i Bryssel. Polisen har varit väldigt professionell. Men precis som alla större städer i Europa finns det områden där man kanske inte ska röra sig kring sent på kvällen.
– Man känner sig lite som en måltavla fortfarande även om den som begått terrordåden har dött i morse. Det man undrar är om han jobbade med andra. Jag är på tårna eftersom jag ser typiskt skandinavisk ut med blont hår, det gör också mina kompisar. Det är lite olustigt och väcker lite frågor, säger Emmi Remes.