Nu är Lasse Gustavsson tillbaka på jobbet

- Nu är jag så pass frisk att jag kan ge järnet igen.
I sommar ser jag fram emot att köra Cykelvasan, Sälen-Mora, säger han, och pustar ut efter ett spinningpass i en fikahörna på Friskis & Svettis. Förra gången NT träffade honom, i oktober 2007, kom han stapplande med en rollator bland träningsmaskinerna. Då hade han nyss uppnått ett delmål; att ersätta rullstolen med rollator. 22 maj 2007
Det var ett halvår efter olyckan, som skedde den 22 maj 2007 på Gärstadverket då Lasse Gustavsson som är servicemontör på Ståthöga Vulk (förut Zackrissons Industrivulk), höll på att byta ett transportband på Gärstadverket i Linköping. När allt inte flöt på som det skulle klättrade Lasse upp på transportbandet och fastnade med ena foten. När skon ramlade av föll han, gjorde en saltomortal i luften, och fortsatte rakt ner i betonggolvet åtta meter ner. - Jag blev så förbannad på mig själv. Det var 100 procent mitt fel. Jag var stressad, längtade hem och fick inte den hjälp jag behövde och tog saken i egna händer. Skyddsutrustningen låg ute i bilen, säger han. På Universitetssjukhuset visade röntgenplåtarna att skadorna var omfattande, vänster ben var helt av, likaså bäckenet och korsbenet. Dessutom krossades vänster häl. Värdefull stöttning
- Tänk att vakna upp med en rullstol bredvid sig. En av dem som stöttade mig allra mest var en kompis som suttit i rullstol i 20 år. Han har stöttat mig enormt under mina downperioder, säger Lasse, vars filosofi är att inte gnälla trots smärtan. - Jag är helt övertygad om att det går att träna bort smärtan. Jag är helt emot värktabletter. Jag har en dröm, att både kunna springa och åka roller-
blades igen. Men även om Lasse kommit långt i rehabiliteringen och är tillbaka på jobbet kan han inte springa. - Jag kommer aldrig att kunna springa mer. Det känns för stötigt.För Lasse har kontakterna med försäkringskassan, försäkringsbolag och arbetsgivare fungerat jättebra. - Här i Sverige har vi ett fint skyddsnät. Arbetsgivaren har stöttat mig fullt ut. Allt har fungerat och jag fick arbetsträna i fyra månader, en månad mer än det var tänkt från början.Han är glad över att han kunnat köra med öppna kort gentemot arbetsgivaren. - Nu börjar jag trivas igen och arbetsgivaren har accepterat att jag inte är lika rörlig som tidigare. De sätter inte mig på de tyngsta jobben och arbetskamraterna är införstådda med läget. När det är tungt ber jag om hjälp. Jobbet betyder mycket. - Det innebär en fast inkomst och är en trygghet i livet. Jag har aldrig varit arbetslös i hela mitt liv. Lasse tycker framtiden ser ljus ut. - Mina skador är det minsta bekymret. Nu har det gått så lång tid att jag inte tror att det blir några bakslag. Men det är klart att jag måste acceptera att jag inte är 25, utan 52.

Nu är Lasse Gustavsson tillbaka på jobbet

Vid en arbetsplatsolycka för drygt två år sedan föll Lasse Gustavsson handlöst åtta meter rakt ner i ett betonggolv. Nu är han tillbaka på jobbet.