Beslutet ska tas vid kommunstyrelsens sammanträde på måndag. Norrköpings kommun ska ta fram en vetenskapligt förankrad koldioxidbudget som dels ska visa hur mycket koldioxid kommunen har kvar att släppa ut för att klara Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader. Den ska också synliggöra vilka sektorer i kommunen som har den största klimatbelastningen och kan fungera som ett pedagogiskt verktyg för skolan, intresserad allmänhet och i dialog med näringslivet.
Frågan om koldioxidbudget har stötts och blötts länge i kommunen och förslaget nu har sin grund i ett medborgarförslag.
– Det är roligt att kunna bifalla ett medborgarförslag ibland. Det händer ju inte så ofta. Att vi sagt nej tidigare beror på att det varit väldigt krångligt att få fram uppgifterna som behövs. Nu har det kommit bättre digitala verktyg som gör det betydligt lättare att jobba med frågan, säger Karin Jonsson (C), kommunalråd med ansvar för miljö- och klimat.
I Norrköpings fall anses en koldioxidbudget också bli ett bra komplement i kommunens klimatomställningsarbete och passar väl in i uppdateringen av en ny energiplan och lanseringen av projektet Färdplan för ett fossilfritt Norrköping.
– Sen är det en sak att ta fram en budget men nåt annat att göra nåt åt det och vad är vi beredda att göra? Det är där de stora frågorna kommer in, säger Karin Jonsson.
För att klara budgeten kommer det att behövas samverkan mellan såväl kommunen som allmänheten och näringslivet.
– Koldioxidbudgeten visar hur mycket ett specifikt område har kvar att använda och här måste alla hjälpas åt. I kommunen har vi gjort en klimatkartläggning men vi vet inte hur mycket vi har att röra oss med. Det är lite som en plånbok. Med budgeten kan vi räkna ut hur mycket vi har kvar, säger Karin Faxér, miljöstrateg på Norrköpings kommun.
Den digitala lösningen på koldioxidbudget har skapats av Klimatsekretariatet och eftersom många östgötakommuner är intresserade har länsstyrelsen i Östergötland tecknat avtal som gör att prislappen hamnar på 126 000 kronor plus en årlig licensavgift på 90 000 kronor.
Enligt siffror för 2021 hade ett 50-tal kommuner i landet en koldioxidbudget.
– Sedan dess har det ökat rejält och jag skulle uppskatta att uppemot 100 kommuner idag har en koldioxidbudget, säger Karin Faxér.