Sylten sett från luften med hamnen i bakgrunden. Gustavsbergshemmet är den vita byggnaden längst till vänster på bilden.
Eleganta områden i Stockholm, som Drottningholm och Djurgården, var förebilder när Norrköpings första rekreationsområde etablerades på Sylten i mitten av 1850-talet. Nu siktar Norrköpings kommun på skapa nytt liv i den slumrande oasen med aktuella stadsutvecklingsprojektet Bråvallaverket som närmaste granne. En av insatserna blir att hitta en ny framtid och användning för det forna Gustavsbergshemmet.
Den gamla villan är ståtlig på lite håll, mer gisten och nött om man går närmare och synar sömmarna.
– Huset är inte i dåligt skick i sig. Men det finns en del gifter och föroreningar i bjälklaget som måste åtgärdas innan vi kan bestämma något om ett nytt användningsområde. Vi ser gärna någon form av publik verksamhet på sikt, så att allmänheten får tillgång till byggnaden, säger stadsbyggnadsstrateg Martin Heidesjö på samhällsbyggnadskontoret.
– I vår stadsbyggnadsvision ingår det dessutom att förbättra hela parkområdet på Sylten. Det arbetet är redan påbörjat och vi har redan sett att berget blivit mer populärt som strövområde sedan personal från Natur och Bygg har tagit bort en massa sly. Visionsarbetet är för hela Sylten och den nya satsningen på Bråvallaverket.
På lite håll gör Gustavsbergshemmet fortfarande ett pampigt intryck.
Enligt den vision för Norrköpings utveckling fram till 2035, som formulerats i gällande översiktsplan, befinner sig Syltenområdet – Sylten och Tegelängen – fortfarande på planeringsstadiet. Men det fastslås samtidigt att de äldre byggnaderna på Sylten ska bevaras och, som det heter, "bidra till områdets karaktär, attraktivitet och identitet". Området är att betrakta som en del av kulturmiljövårdens utpekade riksintresseområden för Norrköping.
Stadsbyggnadsstrateg Martin Heidesjö på samhällsbyggnadskontoret undersöker.
Sylten har gamla anor. Redan 1856 ville en kommitté, med bland andra handelsmannen Ludvig Ringborg, omvandla Syltenberget till Norrköpings första fritidsområde. Ett grönt utflyktsmål med både allmänna promenadstråk och privata sommarvillor. Kommittén fick klartecken och året därpå inleddes anläggningsarbetena. 1861 hade 22 tomter anlagts på Sylten med planteringar, häckar och staket. På några av tomterna byggdes det också eleganta villor för Norrköpings mest välbärgade skikt som ville ha sommarbostäder hyfsat nära men tillräckligt långt bort från stadens larm. En av de första att bygga var konsul Henry Unér som i slutet av 1850-talet uppförde den så kallade Unérska villan.
Samtidigt fick några av villorna året-runt-standard varav tre av dem står kvar än i dag med kommunen som ägare: Gustavsbergsvillan, Bergstenska villan och Gemmelska villan. 1925 gick Norrköpings stad in som ny ägare till Gustavsbergsvillan, förvandlade den till upptagningshem för barn och gav den namnet Gustavsbergshemmet.
Gustavsbergshemmet i sin glans dagar på 1930-talet, när det fungerade som barnhem.
Nu står Martin Heidesjö utanför Gustavsbergshemmet – som också kallats för Hartzellska villan efter första ägaren, sjökapten Gustav Hartzell – och kikar in genom fönstret. Han konstaterar att huset är ordentligt igenbommat sedan öppenvårdsenheten Lyftet, den senaste verksamheten, flyttade därifrån för några år sedan.
– Det behöver lite omsorg, säger han och fortsätter:
– Villan skulle kunna ingå i den fina parkmiljö som vi vill utveckla. Man kan förstå att Djurgården stod som förebild en gång i tiden.
Pampigt på håll, lite mer skamfilat om man tittar närmare.
I boken "Norrköping och dess omgifningar" från 1861 beskriver författaren Fredrik Hertzman Syltens förvandling.
Syltängsberget har på några få år blifvit bebygdt med landthus, hvaribland märks Gustafsberg, Billingsberg och Konsul Unnérs villa, alla uppförda af arkitekten C G Gundberg. Gångar och planteringar äro anlagda, hvarjemte berget omgifvet av en körbana. Platsen är indelad i 22 smärre lotter för vidare bebyggande. Berget erbjuder vidsträckt utsikt.
Nu står vi således inför en ny förvandling. Projektet omfattar inte bara själva Syltenberget, utan hela det intilliggande hamn- och industriområdet. Efter Inre hamnen, på andra sidan Strömmen, är tanken att Sylten ska omvandlas till en likaledes attraktiv innerstadsmiljö. I första etappen ingår Bråvallaverket och byggnaderna runt omkring och ambitionen är att bevara så många som möjligt av de gamla industrimiljöerna och samtidigt skapa en grön och trivsam stadsdel.
Närmaste granne med Bråvallaverket.
I den tanken spelar givetvis Syltenberget och Gustavsbergshemmet en viktig roll som den lummiga kontrasten till området nedanför höjden, vars industriella etablering vid 1900-talets början utvecklade kvarteren till Norrköpings mest betydelsefulla industriområde efter Industrilandskapet.
Martin Heidesjö på gårdsplanen utanför Gustavsbergshemmet.